.svg)
Att spara i fonder innebär en risk.
Vad är en fond – enkelt förklarat
En fond är ett paket av olika värdepapper, till exempel aktier. Du kan inte välja vad som ingår i fonden, men du kan välja vilken inriktning eller risknivå som passar dig och sedan välja vilken fond du vill investera i utefter det.
Om en fond investerar i aktier från 50 olika börsföretag blir du som andelsägare i fonden indirekt ägare i alla dessa 50 bolag. Men istället för att själv köpa aktier direkt i bolagen, ger du som fondsparare uppdraget åt en fondförvaltare att göra jobbet åt dig.
En bekväm sparform som sprider riskerna
Att spara i fonder är därför ett bekvämt sätt för dig som vill ha hjälp med att placera dina pengar. Eftersom en fond investerar i så många olika bolag, lägger du dessutom inte alla dina ägg i en korg. Du sprider alltså risken, jämfört med om du investerar i enskilda aktier.
Vad är fonder och hur fungerar de?
Idén med en fond är att du som sparar på ett enkelt sätt ska få ta del av värdepappersmarknaden.
En fond äger ett antal värdepapper som till exempel aktier eller räntebärande värdepapper. Du som fondsparare äger en del av fonden, och därmed en del av alla dess tillgångar. En värdepappersfond ska enligt lag sprida riskerna på flera värdepapper. En aktiefond ska till exempel placera i minst 16 olika aktier, men i praktiken placerar de flesta aktiefonder i fler.
Låt experterna göra jobbet åt dig
Istället för att själv göra placeringarna i olika värdepapper, lägger du som sparar i en fond över ansvaret för värdepappershandeln på fondens förvaltare. Fondförvaltaren har en särskild expertis på den marknad som fonden riktar in sig på. Fondförvaltaren arbetar dagligen, oftast tillsammans i team, med att analysera företag och marknader eller räntor och prognoser. Allt för att kunna göra så bra val av värdepapper som möjligt.
Ditt fondsparande är skyddat och reglerat
Det finns många regler som reglerar fondförvaltning. En av de viktigaste är att fonden och dess förvaltare alltid ska agera i andelsägarnas gemensamma intresse. Det betyder i praktiken att alla val som fondbolaget eller fondförvaltaren gör ska baseras på huruvida effekterna av dem gynnar andelsägarna.
Så väljer fondförvaltaren värdepapper i en fond
En förvaltare får inte välja värdepapper helt fritt. Varje fond har, enligt lag, fondbestämmelser som beskriver hur just den fonden får placera. Bestämmelserna utformas av fondbolaget eller fondförvaltare, enligt de regler som finns och den placeringsinriktning som man tänker sig att fonden ska ha.
Bestämmelserna ska sedan godkännas av Finansinspektionen i Sverige, eller motsvarande tillsynsmyndighet i det land där fonden är registrerad. I fondbestämmelserna kan det till exempel stå att fonden ska placera på de europeiska marknaderna. Då får förvaltaren inte köpa aktier i ett japanskt företag till den fonden.
Vad finns det för olika fondtyper?
Beroende på ditt sparmål, tidsperspektiv och hur stor risk du är villig att ta, finns det olika fondtyper att välja på med olika placeringsinriktningar. Dessa fondtyper delas in i fyra huvudgrupper: aktiefonder, räntefonder, blandfonder och hedgefonder.
Aktiefonder
En aktiefond är en fond som investerar i aktier, alltså ägarandelar i företag. Det betyder att ju bättre företagen utvecklas, desto bättre avkastning ger både aktierna och fonden de ingår i. Aktiefonder passar dig som är villig att ta en lite högre risk, för att därmed ha chans till högre avkastning. Om du sparar på lång sikt så kan du med fördel spara med högre risk eftersom marknaden historiskt sett gått upp över tid.
En indexfond är en typ av aktiefond, som bara följer ett specifikt index (till exempel OMXS30 som följer de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen). Med en indexfond har du inte möjlighet till större avkastning än indexet, till skillnad från en aktivt förvaltad fond.
Läs mer om aktiefonder här och indexfonder här
Räntefonder
En räntefond placerar i räntebärande värdepapper, exempelvis obligationer och statsskuldväxlar. En obligation är ett räntebärande värdepapper som har en på förhand bestämd räntesats och med en löptid som överstiger ett år vid utgivningen. Räntefonder delas in i korta räntefonder, långa räntefonder och företagsobligationsfonder som placerar i olika typer av räntepapper. Räntefonder har generellt lägre risk än till exempel aktiefonder och blandfonder. Därför passar räntefonder dig som vill ta en lägre risk.
Blandfonder
Blandfonder är fonder som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Därför brukar blandfonder placera sig mellan aktie- och räntefonder när det gäller risk och avkastning. Blandfonder passar dig som vill ha ett praktiskt och smidigt alternativ och en bra balans mellan risk och avkastning. Antingen så anpassar fondförvaltaren aktivt fördelningen i blandfonden mellan aktier och räntepapper utifrån bland annat marknadsläget, eller så har fonden en bestämd fördelning av andel aktier respektive räntor, såsom våra Strategafonder.
Hedgefonder
Hedgefonder har vanligtvis friare placeringsregler än andra fondtyper. Målsättningen är ofta att ge positiv avkastning oavsett om marknaden går upp eller ner. Hedgefonder passar bra om du vill ha ett komplement till de övriga fonderna i din portfölj.
Börshandlade fonder/ETF:er
ETF står för Exchange Traded Funds och kallas på svenska för börshandlade fonder. Det är fonder som du kan handla på börsen, på samma sätt som du handlar aktier.
Så förvaltas en fond
En fond förvaltas av ett fondbolag. Det finns fondbolag som ägs av banker eller försäkringsbolag, men det finns också enskilda fondbolag. Om fondbolaget ingår i en bank- eller försäkringskoncern så ska verksamheten vara skild från bankens övriga verksamhet.
Så köper och säljer du våra fonder
Andelar i ett fondbolags fonder kan säljas på en mängd olika sätt. Andelar i Nordeas fonder kan du till exempel köpa och sälja via våra egna kanaler, som i Internetbanken, via appen eller på något av våra kontor.
Våra fonder kan också handlas via andra banker, fondförmedlare och fondhandelsplattformar i flera olika länder. När en distributör säljer fondandelar får de en distributionsersättning av fondbolaget. Distributionsersättningen ingår i den förvaltningsavgift som tas ur fonden.
Dina pengar är skyddade vid konkurs
Tillgångarna i en fond förvaras hos ett så kallat förvaringsinstitut, vanligtvis en bank, och alla transaktioner måste gå genom förvaringsinstitutet.
Det är alltså skild ekonomi mellan fonden och fondbolaget. Om ett fondbolag går i konkurs, vilket är mycket ovanligt, påverkas inte fondens värde och själva fonden kan med andra ord inte gå i konkurs.
För fonder registrerade i Sverige gäller att om fondbolaget ändå skulle komma på obestånd, eller om fondbolaget av annan anledning inte kan eller vill fortsätta förvalta fonden, övertas förvaltningen av förvaringsinstitutet. Därefter kan förvaltningen övertas av annan fondförvaltare. Om sådan saknas läggs fonden ner och fondens förmögenhet utbetalas till andelsägarna.
Därför ska du månadsspara i fonder
Sparar du i en fond har du större möjlighet att få se dina pengar växa, jämfört med om du har dem på ett sparkonto. Sätter du dessutom upp ett månadssparande, dras en summa som du själv valt automatiskt från ditt konto varje månad – utan att du behöver tänka på det.
- Med hjälp av en fond kan du spara i värdepapper över hela världen genom bara några få knapptryck. Vår sparrobot Nora rekommenderar en fond anpassad för dig.
- Genom att månadsspara minskar du risken att träffa fel i svängningarna på marknaden.
- Sparar du regelbundet varje månad kan ditt sparande växa snabbt tack vare ränta på ränta-effekten.
Historisk avkastning är ingen garanti
Även om det historiskt sett har visat sig lönsamt att spara i fonder, så vill vi ändå påminna om att det alltid tillkommer en viss risk när man investerar i värdepapper. Bara för att en fond har gått bra historiskt, finns det ingen garanti för att den ska ge bra avkastning framöver.
Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska, och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar du har satt in.
