Hoppa över menyGamla InternetbankenNordea Business

Vad är en obligation?

En obligation kan enkelt förklaras som ett lån. Du som investerare lånar ut pengar till antingen staten eller till ett enskilt bolag. Om det är staten som lånar pengar kallas det för en statsobligation, och om det är ett företag som gör det kallas det företagsobligation.

Det finns korta obligationer, som har en löptid på upp till ett år, och långa obligationer som har en löptid längre än så. Du som äger obligationen får ofta ränta under perioden. När löptiden är slut får du hela lånet återbetalt.

Hur fungerar obligationer?

En obligation fungerar som ett löpande skuldebrev, som intygar att du som äger obligationen har lånat ut pengar till staten eller till ett företag.

Obligationer är värdepapper som handlas på börsen, precis som aktier och fonder. Ofta handlas obligationerna i jämna poster om till exempel 10 000 kronor, och i procent av sitt lånevärde. Det kallas för det nominella beloppet.

Det innebär att om en obligation handlas i poster om 10 000 kronor, och kursen är 105 procent, kommer det kosta 10 500 kronor att köpa en post, exklusive eventuella avgifter.

Hur handlar jag med obligationer hos Nordea?

Vill du handla med obligationer hos oss kan du ringa Värdepappersdesken, så hjälper vi dig. Vi har även ett utbud av fonder som investerar i obligationer. Du hittar dem i vår fondlista genom att kategorisera på företagsobligationer.

Vem passar obligationer?

Obligationer passar dig som vill ha ett långsiktigt sparande till relativt låg risk, och ofta med regelbunden avkastning.

Obligationer är generellt mindre riskfyllda än enskilda aktier, framför allt statsobligationer.

Vad finns det för olika typer av obligationer?

Det finns två huvudgrupper av obligationer: kupongobligationer och nollkupongsobligationer.

Kupongobligationer – obligationer med ränta

Kupongobligationer kallas så för att innehavaren brukade få fysiska kuponger som de var tvungna att lösa in för att få sin ränta på obligationen. Numera sker allt digitalt, och ägaren av en kupongobligation får istället räntan direkt till sitt konto. Oftast får du ränta några gånger per år.

Nollkupongare – obligationer utan ränta men till lägre pris

Nollkupongsobligationer, eller nollkupongare som de ofta kallas, är obligationer som du inte får någon ränta på. Istället säljs obligationerna oftast till ett lägre pris än det nominella beloppet.

Eftersom du köpte obligationen till en lägre kurs än det den listas för, kommer du få mer pengar än du köpte den för när lånet väl betalas tillbaka. Skillnaden mot en kupongobligation är alltså att du får hela avkastningen när löptiden är slut, snarare än som ränta under hela perioden.

Fler exempel på olika obligationer

Beroende på vilka som utfärdar obligationen har de olika namn. Här är exempel på några fler typer.

Statsobligationer
Företagsobligationer
Premieobligationer
Bostadsobligationer
Gröna obligationer

Statsobligationer – lån från staten

Statsobligationer kallas det när staten utfärdar och säljer obligationer, istället för att låna pengar av en bank. Lånet har oftast en löptid på flera år, och staten betalar ut ränta till den som äger obligationen under hela perioden.

Statsobligationer handlas ofta i väldigt stora poster, och är därför inte särskilt vanligt att den genomsnittliga månadsspararen investerar i. 

Företagsobligationer – lån från företag

Företagsobligationer är ett skuldebrev som ett företag ger ut i syfte att låna pengar. Obligationen har en angiven löptid och betalar ofta ut ränta.

Företagsobligationer ger generellt bättre avkastning än statsobligationer, men medför därmed också en större risk. Risken du tar är att företaget kan gå i konkurs under löptiden, och att du då inte får tillbaka dina pengar.

Klassificering av företagsobligationer

Företagsobligationer brukar delas upp i två huvudgrupper: Investment Grade och High Yield. Det är en klassificering, ett slags kreditbetyg, som beskriver hur riskfylld obligationen är.

Obligationer med en rating på BBB eller högre klassas som Investment Grade, och under det räknas som High Yield. Investment Grade anses vara lägre risk än High Yield och investment Grade har ofta en lägre ränteutbetalning jämfört med High yield. 

Premieobligationer – en typ av statsobligation

Premieobligationer var en typ av statsobligation som gavs ut av Riksgälden. I en premieobligation samlades räntan i en pott och lottades ut bland obligationsinnehavarna.

Riksgälden slutade ge ut nya premieobligationer i december 2016, men det gick länge att köpa dem premieobligationer som redan getts ut. Den 2 december 2021 återbetalades den sista utestående premieobligationen, så sparformen är nu avslutad.

Bostadsobligationer – för lån till bostäder

Bostadsobligationer är en typ av obligation som ges ut av bostadsinstitut, som till exempel Nordea Hypotek. Instituten använder sedan pengarna de får via obligationerna till att finansiera långa utlåningar till bostäder – alltså bolån.

Gröna obligationer – till finansiering av miljöprojekt

En grön obligation är en typ av obligation där pengarna är öronmärkta att användas till någon typ av miljöprojekt. Syftet med gröna obligationer är att minska miljö- och klimatpåverkan och bidra till en hållbar utveckling.

Kontakta oss