Så kan du och dina anhöriga överlista bedragarna

Ligg steget före bedragarna genom att följa råden nedan. Kom ihåg att vi aldrig kontaktar dig via telefon, mejl eller sms och ber dig använda kort med kortläsare eller BankID.

Agera aldrig på uppmaning av någon annan

Tänk igenom rimligheten i det personen ber dig göra och hur du blivit kontaktad. Ha som regel att aldrig:

  • föra över pengar
  • använda BankID
  • använda bankdosa

på uppmaning av någon annan.

Håll koder och kort för dig själv

  • Lär dig dina bankkoder utantill.
  • Lämna aldrig ut dina personliga koder,  kontouppgifter, kort eller uppgifter om kort. 
  • Det gäller kortnummer, CVC/CVV-kod, PIN-kod och svarskoder som genereras av din kortläsare.

Var misstänksam - lägg på luren

  • Kontrollera att personen är den hen utger sig för att vara.
  • Om du blir misstänksam när någon ringer, lägg på luren och ring själv till bankens eller företagets kundtjänst. 
  • Lägg även på luren om den du pratar med erbjuder sig att koppla dig till banken.

Installera inga supportprogram

  • Installera aldrig ett fjärrstyrningsprogram eller säkerhetsprogram på din dator eller mobiltelefon på uppmaning av någon annan.
  • Bedragarna kan ibland kalla det för supportprogram.

Nyhet! Tillval Försiktig

För dig eller din anhöriga som vill vara extra försiktig har vi tagit fram tjänsten Tillval Försiktig. Den gör att dina pengar blir lite mindre tillgängliga för bedragarna genom att aktivera vissa tjänster och inställningar. Du får bland annat ett Sparkonto Extra med fördröjda uttag. 

Ring Kundservice på 0771-22 44 88Öppnas i nytt fönster så hjälper vi dig att skaffa Tillval Försiktig. Du kan också själv skaffa tjänsten i appen eller nätbanken under Hjälp och Bedrägeri och säkerhet.

Läs mer om Tillval Försiktig.

Exempel på hur du kan bli lurad

Det finns många olika sätt att bli lurad på. Du kan bli kontaktad av en person som utger sig för att vara någon annan, och ofta är det bråttom att agera. Personen kan vilja upplysa dig om, eller uppmana dig att:

  • du har gjort en felaktig betalning eller din faktura är på väg till inkasso
  • det finns en säkerhetsrisk rörande ditt konto 
  • ditt BankID eller dina kontouppgifter behöver uppdateras
  • du ska få en återbetalning eller vinst från ett företag
  • du har fått en beställning du inte känner igen
  • du ska hjälpa en person med pengar i en nödsituation.

Tumregeln är att aldrig agera på uppmaning av någon annan genom att exempelvis använda BankID. Lägg på luren och kontakta banken eller företaget direkt istället.

Så jobbar vi för att motverka bedrägerier

För att du ska känna dig så trygg som möjligt jobbar vi ständigt med att motverka bedrägerier på olika sätt. Här är exempel på det ansvar vi tar som bank:

  • vi håller dig som kund uppdaterad kring bedragarnas senaste knep
  • vi samarbetar med Polisen, både kring nya upplägg och i förebyggande syfte 
  • vi samverkar inom ramen för Bankföreningen med andra lokala aktörer för att gemensamt motverka och stävja bedrägerier
  • vi samarbetar aktivt med externa aktörer för nedtagning av falska sidor
  • vi underrättar löpande telefonoperatörer om falska telefonnummer som bör blockeras.

Rapportera bedrägeriförsök

Vill du rapportera falsk e-post eller falska sms som utger sig för att komma från Nordea? Vidarebefordra mejlet eller ta en skärmdump på sms:et och skicka till rapportera@nordea.comÖppnas i nytt fönster.

Klicka inte på länkar eller filer i det falska e-postmeddelandet eller sms:et. Skicka inte heller personlig information till oss via e-post.

Olika typer av bedrägerier

Här är några av de vanligaste typerna av bedrägerier att se upp för.

Bedrägeri på nätet
Bedrägeri via telefon
Bedrägeri via sms
Kortbedrägeri
Romansbedrägeri
Annonsbedrägeri
Lägenhetsbedrägeri
Investeringsbedrägeri
Penningmålvakt
Semesterhusbedrägerier
Deepfake-bedrägerier

Bedrägeri på nätet (phishing)

Phishing – eller nätfiske som det också kallas – är en form av bedrägeri som sker online. Oftast handlar det om att bedragarna skickar ut mejl, där de uppmanar dig att dela personliga uppgifter eller klicka på skadliga länkar. En annan form av phishing är att bygga falska webbsidor.

Tips för att skydda dig mot phishing

  • Fyll aldrig i personuppgifter i ett e-postformulär.
  • Var uppmärksam på mejl som efterfrågar personlig information och/eller är felstavade.
  • Öppna inte länkar i mejl du inte känner igen.

Bedrägeri via telefon (vishing)

Bedrägeri via telefon kallas för vishing – en kombination av orden voice och phishing.

Vishing går ut på att bedragaren tar kontakt via telefon. De utger sig för att vara till exempel från en bank eller myndighet och påstår ofta att det är bråttom. De kan ange olika skäl till att du ska använda ditt BankID, din bankdosa eller lämna ut dina koder. Målet är att komma in i nätbanken för att föra över pengar, eller för att ladda ner ett nytt mobilt BankID. 

Telefonsamtalet kan också följas upp med ett hembesök i syfte att få med sig värdesaker, så kallad fysisk vishing. 

Tips för att skydda dig mot vishing

  • Lämna aldrig ut dina personliga koder eller kontouppgifter.
  • Använd aldrig BankID på uppmaning av någon som oväntat ringer dig.
  • Om du blir misstänksam, lägg på luren. Sök sedan själv upp numret till företaget de påstår sig ringa från, och ring upp dem för att kontrollera.

Bedrägeri via sms (smishing)

Smishing – en hopskrivning av orden sms och phishing – är en metod där bedragarna kontaktar dig via sms. Syftet är ofta att få dig att klicka på en länk och fylla i personliga uppgifter eller att ringa upp ett angivet telefonnummer.

En vanligt förekommande situation där bedragarna använder smishing är att du får ett sms om att en leverans är på väg. I smset uppmanas du klicka på en länk eller kontakta kundsupporten. Även om du faktiskt väntar ett paket, använd gärna leverantörens app eller besök hemsidan för att spåra paketet. 

Tips för att skydda dig mot smishing

  • Klicka inte på länkar i sms från okända avsändare.
  • Ring inte upp telefonnummer som anges i sms utan att först kontrollera avsändaren.
  • Lämna inte ifrån dig personlig information.

Kortbedrägeri (skimming)

Skimming är en form av kortbedrägeri, där bedragarna läser av informationen från ditt bankkort. Det kan göras genom att montera en utrustning ovanpå en bankomat eller en betalterminal, till exempel på en bensinstation. Skimming kan också göras trådlöst.

Idag är skimming, som tur är, inte så vanlig i Sverige, tack vare chipteknologin i våra moderna kort. Men det kan ändå vara bra att känna till hur skimming fungerar och hur du skyddar dig.

Tips för att skydda dig mot skimming

  • Använder du kortet i en bar eller restaurang, be då att få tillbaka det direkt efter betalningen.
  • Var uppmärksam innan du sätter in ditt kort i en bankomat eller betalterminal, och se om något ser misstänkt ut. Är du osäker, meddela personalen eller banken.
  • Skydda din PIN-kod när du betalar eller ta ut pengar.

Romansbedrägeri

Romansbedrägerier inleds vanligtvis på nätet, till exempel på Facebook eller via en dejtingapp. Bedragaren kontaktar en person och de börjar chatta, byta e-post och prata i telefon.

Den här kontakten kan ofta pågå i månader och bedragaren visar snabbt sin kärlek och pratar om en gemensam framtid. Efter ett tag, börjar bedragaren att begära pengar under olika förevändningar, till exempel för sjukhuskostnader och resor.

Tips för att skydda dig mot romansbedrägerier

  • Skicka aldrig pengar till någon som ber om det via internet.
  • Om du har blivit lurad, rapportera det. Du är inte ensam.

Annonsbedrägeri

Annonsbedrägeri kallas det när en person köper en vara eller tjänst på nätet, som de betalar på förhand men sedan aldrig får. Annonsbedrägerier sker oftast på kända annonsplattformar som Blocket eller Facebook Marketplace. Men det händer även att bedragarna skapar egna falska hemsidor som efterliknar en äkta sajt.

Tips för att skydda dig mot annonsbedrägerier

  • Var alltid vaksam på om säljaren/köparen föreslår ovanliga betalnings- eller leveransmetoder.
  • Om du handlar på andrahandsmarknaden kan du försöka undersöka säljaren för att se om andra köpare råkat illa ut.

Lägenhetsbedrägeri

Bedrägeriförsöken vid lägenhetsbedrägeri kan se ut på olika sätt. Ofta läggs en centralt belägen lägenhet ut i en annons till en rimlig månadshyra. En varningssignal är att det efterfrågas flera månadshyror i förskott, alternativt en deposition, och att det finns tidspress.

Tips för att skydda dig mot lägenhetsbedrägerier

  • Kontrollera ägaren av annonsen och sök själv fram telefonnumret. Är det samma person? Ring och kontrollera att personen faktiskt finns. 
  • Betala aldrig pengar i förskott innan du sett lägenheten samt träffat uthyraren. Betala inte via anonyma betalningstjänster eller till utlandet. 
  • Var vaksam på om hyran är ovanlig låg och om det krävs förskottsbetalning under stress.  

Investeringsbedrägeri

Investeringsbedrägerier är en form av brottslighet, där bedragare lockar människor att investera pengar i falska affärsmöjligheter. Investeringsbedrägerier utnyttjar människors önskan om att tjäna pengar, och kan ha stora ekonomiska konsekvenser för de som faller offer.

Tips för att skydda dig mot investeringsbedrägerier

  • Investeringar som lovar snabba och orealistiska avkastningar som låter för bra för att vara sant är det antagligen det. 
  • Ta dig tid att noggrant utvärdera varje investeringsmöjlighet. Fråga dig själv om avkastningen känns rimlig, och om du förstår affärsmodellen och riskerna. 
  • Undersök noggrant de personer eller företag som erbjuder investeringen. 

Penningmålvakt

En penningmålvakt är någon som, medvetet eller omedvetet, hjälper till att tvätta pengar. Det blir allt vanligare att bedragare utnyttjar ungdomar för att tvätta pengar via Swish. Ett exempel på penningtvätt via Swish är när bedragaren swishar en främling, och sedan följer upp med ett meddelande om att det skett ett misstag. Personen som tagit emot pengarna uppmanas då att skicka de vidare till ”rätt” mottagare.

Tips för att skydda dig mot penningtvätt

  • Skicka aldrig vidare pengar på uppmaning av någon annan. 
  • Om du får in oväntade pengar via till exempel Swish, skicka då endast tillbaka dessa till avsändaren.

Bedrägerier vid hyra av semesterboende

Bedrägeriförsöken vid uthyrning av semesterbostäder kan se olika ut. Var noggrann och kolla upp uthyraren oavsett om det är en privatperson eller en förmedling/uthyrningsfirma som hyr ut. En första varningssignal är om du hittar något som ser fint ut till en ovanligt förmånlig hyra. Låter det för bra för att vara sant är det oftast det. Andra tecken att se upp för är om uthyraren begär en deposition eller om det finns tidspress.

Tips för att skydda dig mot semesterhusbedrägerier:

  • Kolla recensioner, vad säger andra?
  • Gör bildsök och kartsök för att säkerställa att boendet finns och ligger där det utgör sig för att göra.
  • Vid hyra av privatperson: ta kontakt med uthyraren och ställ kontrollfrågor om boendet, till exempel om närhet till olika ställen. Bedöm sedan om svaren känns sanna och riktiga.
  • Vid hyra av uthyrningsfirma: kolla upp företaget. Finns det en seriös hemsida med information så som organisationsnummer, kontaktuppgifter och allmänna villkor? Om du blir osäker, är det bättre att hyra från en erkänd förmedlare som garanterar att boendet är äkta.

Ett bra tips när du väl är på plats är att kolla runt så att boendet uppfyller det som är utlovat. Dokumentera också om något är trasigt eller saknas och kontakta uthyraren vid ankomst. Då undviker ni diskussioner i efterhand.

AI och deepfake-bedrägerier

Ett deepfake-bedrägeri är en typ av bluff där bedragare använder artificiell intelligens för att skapa förfalskade videor, bilder eller röster. 

Målet är att få dig att tro att exempelvis ett telefonsamtal eller en video är verklig. Och att du sedan för över pengar till ett konto, som egentligen tillhör en bedragare.

Så skyddar du dig mot deepfake-bedrägerier

  • Var sunt misstänksam.
  • Var källkritisk.
  • Granska bilder, videor och ljud noga för att hitta tecken på fusk.
  • Använd aldrig BankID på uppmaning av någon som ringer dig.