Bedragarna hittar ständigt nya och mer sofistikerade sätt att försöka komma åt dina pengar. Var sunt misstänksam – vet du vem som verkligen är på andra sidan?
Ligg steget före bedragarna genom att följa råden nedan. Kom ihåg att vi aldrig kontaktar dig via telefon, mejl eller sms och ber dig använda kort med bankdosa eller BankID.
Tänk igenom rimligheten i det personen ber dig göra och hur du blivit kontaktad. Ha som regel att aldrig:
på uppmaning av någon annan.
För dig eller dina anhöriga som vill vara extra försiktiga har vi tagit fram tjänsten Tillval Försiktig. Den gör att dina pengar blir lite mindre tillgängliga för bedragarna genom att aktivera vissa tjänster och inställningar. Du får bland annat ett Sparkonto Extra med fördröjda uttag.
Det finns många olika sätt att bli lurad på. Du kan bli kontaktad av en person som utger sig för att vara någon annan, och ofta är det bråttom att agera. Personen kan vilja upplysa dig om, eller uppmana dig att:
Tumregeln är att aldrig agera på uppmaning av någon annan genom att exempelvis använda BankID. Lägg på luren och kontakta banken eller företaget direkt istället.
Misstänker att du har blivit utsatt för bedrägeri? Eller upptäcker något som inte följer det normala mönstret i appen eller nätbanken? Avbryt omedelbart besöket och ring oss på 08-402 57 10Öppnas i nytt fönster. Vi hjälper dig dygnet runt och kan behöva spärra ditt mobila BankID och kort på en gång.
Läs mer om vad du bör göra om du blivit utsatt för bedrägeri.
För att du ska känna dig så trygg som möjligt jobbar vi ständigt med att motverka bedrägerier på olika sätt. Här är exempel på det ansvar vi tar som bank:
Vill du rapportera falsk e-post eller falska sms som utger sig för att komma från Nordea? Vidarebefordra mejlet eller ta en skärmdump på sms:et och skicka till rapportera@nordea.comÖppnas i nytt fönster.
Klicka inte på länkar eller filer i det falska e-postmeddelandet eller sms:et. Skicka inte heller personlig information till oss via e-post.
Här är några av de vanligaste typerna av bedrägerier att se upp för.
Phishing – eller nätfiske som det också kallas – är en form av bedrägeri som sker online. Oftast handlar det om att bedragarna skickar ut mejl, där de uppmanar dig att dela personliga uppgifter eller klicka på skadliga länkar. En annan form av phishing är att bygga falska webbsidor.
Bedrägeri via telefon kallas för vishing – en kombination av orden voice och phishing.
Vishing går ut på att bedragaren tar kontakt via telefon. De utger sig för att vara till exempel från en bank eller myndighet och påstår ofta att det är bråttom. De kan ange olika skäl till att du ska använda ditt BankID, din bankdosa eller lämna ut dina koder. Målet är att komma in i nätbanken för att föra över pengar, eller för att ladda ner ett nytt mobilt BankID.
Telefonsamtalet kan också följas upp med ett hembesök i syfte att få med sig värdesaker, så kallad fysisk vishing.
Smishing – en hopskrivning av orden sms och phishing – är en metod där bedragarna kontaktar dig via sms. Syftet är ofta att få dig att klicka på en länk och fylla i personliga uppgifter eller att ringa upp ett angivet telefonnummer.
En vanligt förekommande situation där bedragarna använder smishing är att du får ett sms om att en leverans är på väg. I smset uppmanas du klicka på en länk eller kontakta kundsupporten. Även om du faktiskt väntar ett paket, använd gärna leverantörens app eller besök hemsidan för att spåra paketet.
Investeringsbedrägerier är en form av brottslighet, där bedragare lockar människor att investera pengar i falska affärsmöjligheter. Investeringsbedrägerier utnyttjar människors önskan om att tjäna pengar, och kan ha stora ekonomiska konsekvenser för de som faller offer.
Romansbedrägerier inleds vanligtvis på nätet, till exempel på Facebook eller via en dejtingapp. Bedragaren kontaktar en person och de börjar chatta, byta e-post och prata i telefon.
Den här kontakten kan ofta pågå i månader och bedragaren visar snabbt sin kärlek och pratar om en gemensam framtid. Efter ett tag, börjar bedragaren att begära pengar under olika förevändningar, till exempel för sjukhuskostnader och resor.
Ett deepfake-bedrägeri är en typ av bluff där bedragare använder artificiell intelligens för att skapa förfalskade videor, bilder eller röster.
Målet är att få dig att tro att exempelvis ett telefonsamtal eller en video är verklig. Och att du sedan för över pengar till ett konto, som egentligen tillhör en bedragare.
Skimming är en form av kortbedrägeri, där bedragarna läser av informationen från ditt bankkort. Det kan göras genom att montera en utrustning ovanpå en bankomat eller en betalterminal, till exempel på en bensinstation. Skimming kan också göras trådlöst.
Idag är skimming, som tur är, inte så vanlig i Sverige, tack vare chipteknologin i våra moderna kort. Men det kan ändå vara bra att känna till hur skimming fungerar och hur du skyddar dig.
Annonsbedrägeri kallas det när en person köper en vara eller tjänst på nätet, som de betalar på förhand men sedan aldrig får. Annonsbedrägerier sker oftast på kända annonsplattformar som Blocket eller Facebook Marketplace. Men det händer även att bedragarna skapar egna falska hemsidor som efterliknar en äkta sajt.
En penningmålvakt är någon som, medvetet eller omedvetet, hjälper till att tvätta pengar. Det blir allt vanligare att bedragare utnyttjar ungdomar för att tvätta pengar via Swish. Ett exempel på penningtvätt via Swish är när bedragaren swishar en främling, och sedan följer upp med ett meddelande om att det skett ett misstag. Personen som tagit emot pengarna uppmanas då att skicka de vidare till ”rätt” mottagare.
Falska hemsidor är ett viktigt verktyg för bedragarna som blir allt vanligare. Det kan handla om en hemsida för en bedräglig näthandel eller en klonad hemsida där du tror att du är på en känd hemsida men istället är på en falsk version.
Hemsidorna är ofta väldigt välgjorda och det är svårt att se skillnad på en bedräglig sida eller en genuin sida.
På den bedrägliga sidan kan du bli lurad att:
Fundera på hur du landade på sidan. Har du själv skrivit in adressen eller har du nyttjat en länk? Detta kan ske genom ett sms eller mail, via en annons i sociala medier eller ett sökresultat när du letar efter en hemsida. Det kan se ut som att du landat på en verklig sida – men i själva verket har du kommit till bedragarna.
Bedrägeriförsöken vid lägenhetsbedrägeri kan se ut på olika sätt. Ofta läggs en centralt belägen lägenhet ut i en annons till en rimlig månadshyra. En varningssignal är att det efterfrågas flera månadshyror i förskott, alternativt en deposition, och att det finns tidspress.
Bedrägeriförsöken vid uthyrning av semesterbostäder kan se olika ut. Var noggrann och kolla upp uthyraren oavsett om det är en privatperson eller en förmedling/uthyrningsfirma som hyr ut. En första varningssignal är om du hittar något som ser fint ut till en ovanligt förmånlig hyra. Låter det för bra för att vara sant är det oftast det. Andra tecken att se upp för är om uthyraren begär en deposition eller om det finns tidspress.
Ett bra tips när du väl är på plats är att kolla runt så att boendet uppfyller det som är utlovat. Dokumentera också om något är trasigt eller saknas och kontakta uthyraren vid ankomst. Då undviker ni diskussioner i efterhand.
.svg)
