Vad är prisbasbelopp och inkomstbasbelopp?

Sveriges ekonomi påverkas av inflationen och det går därför inte att lagstifta vissa fasta belopp. För att till exempel vissa avgifter, skatter och förmåner ska hamna på rimliga nivåer beräknas dessa med hjälp av basbelopp. Det finns tre olika typer av basbelopp.

Prisbasbelopp

Prisbasbelopp är ett indexbelopp som justeras varje år och som speglar prisutvecklingen i Sverige. Det är Statistiska Centralbyrån (SCB) som räknar fram beloppet och det används för en rad olika beräkningar. Till exempel skatter, studiemedel, föräldra- och sjukpenning, tjänstepensioner och olika avgifter och förmåner. 

Förhöjt prisbasbelopp

Det förhöjda prisbasbeloppet används bland annat vid beräkning av pensionsgrundande inkomst, en del ersättningar och inkomsttak i vissa avtalspensioner. Det används också för att beräkna hur stor intjänad tilläggspension personer som är födda mellan 1938 och 1953 ska ha.

Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbeloppet fastställs av Pensionsmyndigheten varje år. Det används bland annat för att räkna fram den högsta inkomst som ger rätt till allmän ålderspension. Inkomstbasbeloppet följer förändringen av inkomstindex.

Basbelopp de senaste 4 åren
Basbelopp2024202320222021
Prisbasbelopp57 300 kr52 500 kr
48 300 kr
47 600 kr
Förhöjt prisbasbelopp58 500 kr53 500 kr
49 300 kr
48 600 kr
Inkomstbasbelopp76 200 kr74 300 kr
71 000 kr
66 200 kr

Beloppsgränser 2024

Beloppsgränser 2024
PRISBASBELOPP
INKOMSTBASBELOPP
7,5 prisbasbelopp = 429 750 kronor7,5 inkomstbasbelopp = 571 500 kronor
10 prisbasbelopp = 573 000 kronor8,07 inkomstbasbelopp = 614 934 kronor
20 prisbasbelopp = 1 146 000 kronor10 inkomstbasbelopp = 762 000 kronor
30 prisbasbelopp = 1 719 000 kronor20 inkomstbasbelopp = 1 524 000 kronor

30 inkomstbasbelopp = 2 286 000 kronor