.svg)
Vad är prisbasbelopp och inkomstbasbelopp?
Sveriges ekonomi påverkas av inflationen och det går därför inte att lagstifta vissa fasta belopp. För att till exempel vissa avgifter, skatter och förmåner ska hamna på rimliga nivåer beräknas dessa med hjälp av basbelopp. Det finns tre olika typer av basbelopp:
1. Prisbasbelopp
Prisbasbelopp är ett indexbelopp som justeras varje år och som speglar prisutvecklingen i Sverige. Det är Statistiska Centralbyrån (SCB) som räknar fram beloppet och det används för en rad olika beräkningar. Till exempel skatter, studiemedel, föräldra- och sjukpenning, tjänstepensioner och olika avgifter och förmåner.
2. Förhöjt prisbasbelopp
Det förhöjda prisbasbeloppet används bland annat vid beräkning av pensionsgrundande inkomst, en del ersättningar och inkomsttak i vissa avtalspensioner. Det används också för att beräkna hur stor intjänad tilläggspension personer som är födda mellan 1938 och 1953 ska ha.
3. Inkomstbasbelopp
Inkomstbasbeloppet fastställs av Pensionsmyndigheten varje år. Det används bland annat för att räkna fram den högsta inkomst som ger rätt till allmän ålderspension. Inkomstbasbeloppet följer förändringen av inkomstindex.
