.svg)
Vårens Boendebarometer visar:
Fler tror på högre bostadspriser
43 procent av svenska bostadsägare tror på stigande bostadspriser de kommande tolv månaderna – en markant uppgång från 36 procent i höstas. Det speglar också den uppgång i priserna vi faktiskt sett på senare tid. Unga är dock mer pessimistiska, i ålderskategorin 18 till 29 år tror 15 procent på sjunkande priser.
Läs Ingela Gabrielssons svar på frågor om coronavirusets påverkan på bostadsmarknaden.
Därför väljer många bort bunden ränta
Av dem som har valt bort bunden ränta anger nästan hälften att det är för att det historiskt har lönat sig. Ett annat skäl är att hushållen tror på låga rörliga räntor de kommande åren.
Hur ska man tänka kring rörlig och bunden ränta? I rapporten kan du läsa privatekonom Ingela Gabrielssons råd på sidan 11.
I backspegeln – utvecklingen på bostadsmarknaden lugnare än befarat
Nordea har i tio års tid mätt vad svenska hushåll siar om bostadspriserna och bostadsräntorna. Rapporten visar att svenska hushåll har spått större svängningar i bostadspriser och bostadsräntor under de senaste tio åren jämfört med den faktiska utvecklingen.
Många oroar sig för att inte kunna bo kvar vid inkomstbortfall 
Drygt en av fyra oroar sig för att inte kunna bo kvar om en del av hushållets inkomst skulle falla bort, till exempel om man blir arbetslös, skiljer sig eller om ens partner blir sjuk. Fler kvinnor än män oroar sig, 31 procent jämfört med 23 procent. Ju äldre vi blir desto mindre oroar vi oss. Redan innan corona-virusets spridning hade fått fart i Sverige var en av fyra oroliga för att inte kunna bo kvar om en stor del av hushållets inkomst skulle falla bort. Om vi skulle ställa samma frågor idag är det troligt att en ännu större andel skulle vara oroliga för att inte kunna bo kvar, exempelvis på grund av arbetslöshet.
Hur påverkar en skilsmässa eller separation boendeekonomin? Läs mer på sidan 18 i rapporten.
Drygt en av tio saknar buffert för ökade boendekostnader
12 procent av svenska bostadsägare saknar en buffert i sin hushållsekonomi för ökande boendekostnader. Bland unga 18 till 29 år, är det hela en av fem som saknar buffert. Ju äldre vi blir desto fler är det som har buffert.
Läs privatekonom Ingela Gabrielssons tips om hur stor buffert du bör ha på sidan 15 i rapporten.
Så mycket högre boendekostnader klarar hushållen
En av fem klarar mellan 1 500 och 3 000 kronor i ökade boendekostnader per månad, och lika många klarar mellan 3 000 och 5 000 kronor mer per månad.
Testa bolånekalkylen och räkna ut hur mycket högre boendekostnader du klarar.
Det spanar vi på när vi letar ny bostad
Pris, läge och planlösning toppar listan när vi väljer ny bostad. Att det ska vara ett renoveringsobjekt eller klimatsmart hamnar i botten.
När du ansöker om ett lånelöfte får du ett förhandsbesked på hur mycket du får låna när du ska köpa en ny bostad.
Höga bostadspriser största flytthindret
Hela åtta av tio anser att det finns hinder på bostadsmarknaden som gör det svårt att flytta. Flest anger för höga bostadspriser som det största hindret. På andra respektive tredje plats kommer svårigheter för unga att skaffa sitt första boende samt flyttskatter.
Har du koll på hur uppskov och reavinstskatt fungerar när du säljer ditt boende? Läs mer i rapporten på sidan 23.
