Boendebarometern: Åt vilket håll blåser det på bostadsmarknaden?

Höstens Boendebarometer visar:

Coronapandemin slår mot yngre bostadsägare

Pandemin har påverkat ungas förmåga att betala sina boendekostnader, så som avgift, boränta, amorteringar och driftskostnader. En femtedel av 18 till 29-åringarna uppger att de har fått något eller mycket svårare att betala sina boendekostnader. För bostadsägare totalt sett är det dock en majoritet som säger att deras förmåga att betala boendekostnaderna inte har påverkats av pandemin. 

– Här kan vi återigen se att det är de unga som blir förlorarna på dagens bostadsmarknad. Samtidigt som de har dyra lägenheter och höga lån är många ännu inte etablerade på arbetsmarknaden som varit kraftigt ansträngd på grund av coronapandemin med bland annat varsel och permitteringar, säger Ingela Gabrielsson. 

En av tio bostadsägare saknar buffert

Majoriteten av svenska hushåll, nio av tio, har en buffert för ökande boendekostnader. Andelen 18 till 29-åringar med buffert har ökat till 84 procent jämfört med 68 procent i våras. Det är däremot fortsatt färre unga än äldre som har buffert.  

– Det är alltid viktigt med ett buffertsparande för oväntade händelser, och särskilt viktigt i dessa tider. Starta ett regelbundet månadssparande som kan dras i samband med löneutbetalningen. Det blir en krockkudde och kan täcka upp för oväntade utgifter som exempelvis vid arbetslöshet eller en reparation. Min rekommendation till alla är en buffert på minst två nettomånadslöner, säger Ingela Gabrielsson. 

Olika hushåll behöver olika stor buffert. Läs privatekonom Ingela Gabrielssons tips för hur du kan tänka kring storleken på din buffert på sidan 9 i rapporten. 

En majoritet tror på stigande bostadspriser

Nästan vartannat svenskt hushåll tror på stigande bostadspriser det kommande året, jämfört med 43 procent i våras. Samtidigt har andelen som tror på stigande bostadsräntor minskat kraftigt till knappt tre av tio. 

– Coronapandemin har hittills inte satt bostadsmarknaden i gungning utan den är fortfarande het. Svenska hushåll andas optimism och tror på stigande priser och låga räntor. Hushållens ekonomi är överlag fortsatt stabil – nio av tio hushåll har exempelvis en buffert och efterfrågan på bostäder är fortsatt hög, säger Ingela Gabrielsson. 

Därför väljer hushållen bort bunden ränta 

Var tredje hushåll väljer enbart rörlig ränta för sitt bolån. Det huvudsakliga skälet för de som väljer bort bunden ränta är att det historiskt alltid har lönat sig, det uppger 45 procent. En annan anledning, uppger 26 procent, är att de tror på låga rörliga räntor de kommande åren. 7 procent uppger att de löpande vill kunna förhandla sin ränta.

Hur ska man tänka kring rörlig och bunden ränta? I rapporten kan du läsa privatekonom Ingela Gabrielssons råd på sidan 20.

Många oroar sig för att inte kunna bo kvar vid inkomstbortfall 

En av fyra känner oro för att inte kunna bo kvar om en stor del av hushållets inkomst skulle falla bort vid exempelvis arbetslöshet, skilsmässa eller sjukdom. Fler kvinnor än män oroar sig, 27 procent jämfört med 20 procent. Vi oroar oss mindre ju äldre vi blir, bland bostadsägare mellan 50 till 65 år uppger 18 procent att de oroar sig, vilket är under snittet. 

– Det är alltför för många som oroar sig över sin bostadssituation. I vissa fall kan det vara en obefogad oro, men för många kan en oväntad händelse innebära förändring vad gäller boendet. Här är det viktigt att gardera sig med försäkringar, buffertsparande och ekonomisk kunskap. Att kvinnor oroar sig kan handla om att de ofta sätter familj och barn först, men det är centralt att ha ett eget sparande som trygghet och själständighetskapital, säger Ingela Gabrielsson. 

Hur kan en skilsmässa eller separation påverka boendeekonomin? Och vad kan man göra för att skydda sig? Läs privatekonom Ingela Gabrielsson och familjerättsjurist Caroline Törnquists råd på sidorna 12-13 i rapporten.