Till exempel lön, pension, bidrag eller andra typer av försäkringar och ersättningar.
Ställ samman vilka fasta samt rörliga kostnader du har varje månad.
Om dina kostnader överstiger inkomsterna måste du se över var du kan minska dina utgifter.
Börja med att se över vilka inkomster du har varje månad. Det kan till exempel vara lön eller pension, olika bidrag eller andra typer av försäkringar och ersättningar.
För att vara på den säkra sidan – räkna bara med de inkomster du säkert vet att du har varje månad efter skatt.
Sen är det dags att uppskatta dina utgifter. Om det är svårt att komma ihåg vad du brukar lägga pengar på, är ett tips att logga in i appen eller nätbanken. Skrolla sedan igenom din betalningshistorik.
Med tjänsten Få koll i vår app kan du se dina inkomster och utgifter indelade i olika kategorier. Det gör det lättare att se var och på vad du spenderar dina pengar, så att du får en bättre förståelse för din ekonomi.
Nu är det dags att se till att din budget går ihop. Överstiger dina kostnader dina inkomster? Då måste du se över var du kan minska dina utgifter. Är det däremot tvärtom gäller det att ta hand om överskottet på ett bra sätt och skapa sunda rutiner. På så sätt bygger du upp din ekonomi på längre sikt.
Att minska dina utgifter är det snabbaste sättet att påverka din privatekonomi. Börja med att se över dina rörliga kostnader och fundera över hur du kan prioritera bland dem. Kan du skippa utelunchen och ta med dig matlåda till jobbet? Promenera, cykla, eller dra ner på några av dina streamingtjänster?
Ett annat sätt att minska dina kostnader är att se om du kan omförhandla eller byta leverantör av exempelvis hushållsel eller internetabonnemang.
Ta del av våra tips för hur du kan spara pengar och sänka dina kostnader. Du kan även läsa mer om hur du kan öka dina inkomster.
För dig som har en budget som går ihop finns det förhoppningsvis också pengar över varje månad till sparande. Vi rekommenderar att du lägger undan cirka 10 procent av din inkomst efter skatt varje månad.
Det första steget till en sund ekonomi är att sätta upp en akutbuffert för oförutsedda händelser på ett sparkonto. 10 000 till 30 000 kronor brukar räcka för de flesta akuta situationer. Läs mer om de andra stegen i vår 5-stegsmodell för en sund privatekonomi.
Att ha barn innebär stora kostnader som påverkar familjens ekonomi. Stegen för att göra en bra budget är desamma, oavsett familjesituation. Men för en barnfamilj är det viktigt att ha koll på alla kostnader som ett barn kommer med.
Vi har sammanställt en uträkning av vad det kostar att ha barn, under alla stadier i barnets liv. Där får du en uppfattning om vad ett barn kostar, så att du kan räkna in utgifterna i din budget.
Tänk även på att barnfamiljer behöver en större buffert än hushåll utan barn. Med fler personer i hemmet ökar slitaget, och med barn kan det dyka upp fler extra utgifter som ni bör vara förberedda på. Bor ni i hus ökar också behovet av buffert.
En buffert på fyra till fem månadslöner (före skatt) är därför ett bra riktmärke. Läs mer om buffertsparande här.
Som student har du ofta en begränsad ekonomi, vilket gör det extra viktigt att ha koll på vad pengarna räcker till.
Genom att göra en studentbudget ser du om inkomsterna täcker utgifterna, och var du kan dra ner på kostnaderna om pengarna inte räcker hela månaden.
På vår budgetsida för studenter hittar du konkreta exempel på en studentbudget, och fler tips för att få ekonomin att gå ihop.
Med budgetmallen gör du enkelt en hushållsbudget.
.svg)
