Hushållsbudget – så gör du en budget

Börja med att se över vilka inkomster du har varje månad. Det kan till exempel vara lön eller pension, olika bidrag eller andra typer av försäkringar och ersättningar. 

För att vara på den säkra sidan – räkna bara med de inkomster du med säkerhet vet att du kommer ha varje månad efter skatt. 

Sen är det dags att uppskatta dina utgifter. Om du tycker det är svårt att komma ihåg vad du brukar lägga pengar på är ett tips att logga in i appen eller nätbanken och skrolla igenom din betalningshistorik.

Titta även på fliken Få koll i appen. Där finns dina inkomster och utgifter indelade i olika kategorier, så du kan se var och på vad du spenderar dina pengar. Det gör att du kan få bättre förståelse för din ekonomi. 

Vilka fasta och rörliga kostnader har du?

• Dina fasta kostnader är de som uppstår med ungefär samma belopp varje månad och som du inte kan påverka i någon större utsträckning. Några exempel på fasta kostnader är boende, mat och försäkringar. För en balanserad privatekonomi bör denna post inte överstiga 50 procent av din disponibla inkomst. 
• De rörliga kostnaderna innefattar sådant som inte är nödvändigt, men som du ändå väljer att lägga pengar på. Till exempel kläder, nöjen och resor. Dessa bör inte överstiga mer än 40 procent av pengarna du har att röra dig med varje månad.

Så gör du en budget om du har barn

Att ha barn innebär stora kostnader som påverkar familjens ekonomi. Stegen för att göra en bra budget är desamma, oavsett familjesituation. Men för en barnfamilj är det viktigt att ha koll på alla kostnader som ett barn kommer med.

Därför har vi sammanställt en uträkning av vad det kostar att ha barn, under alla stadier i barnets liv. Där får du en uppfattning om vad ett barn kostar, så att du kan räkna in utgifterna i din budget.

Barnfamiljer behöver också större buffert

Tänk även på att barnfamiljer behöver en större buffert än hushåll utan barn. Med fler personer i hemmet ökar slitaget, och med barn i familjen kan det dyka upp fler extra utgifter som ni bör vara förberedda på. Bor ni i hus ökar också behovet av buffert.

En buffert på fyra till fem månadslöner (före skatt) är därför ett bra riktmärke. Läs mer om buffertsparande här.

Nu är det dags att se till att din budget går ihop. Överstiger dina kostnader dina inkomster? Då måste du se över var du kan minska dina utgifter. Är det däremot tvärtom gäller det att ta hand om överskottet på ett bra sätt och skapa sunda rutiner. På så sätt bygger du upp din ekonomi på längre sikt.

Om nej – var kan du minska dina kostnader? 

Att minska dina utgifter är det snabbaste sättet att påverka din privatekonomi. Börja med att se över dina rörliga kostnader och fundera över hur du kan prioritera bland dem. Kan du skippa utelunchen och ta med dig matlåda till jobbet? Promenera eller cykla, eller dra ner på några av dina streamingtjänster? 

Ett annat sätt att minska dina kostnader är att se över om du kan omförhandla eller byta leverantör av till exempel hushållsel eller internetabonnemang.  

Ta del av våra tips för hur du kan spara pengar och sänka dina kostnader. Du kan även läsa mer om hur du kan öka dina inkomster.

Om ja – hitta utrymme för sparande 

För dig som har en budget som går ihop finns det förhoppningsvis också pengar över varje månad till sparande. Vi rekommenderar att du lägger undan cirka 10 procent av din inkomst efter skatt varje månad.

Det första steget till en sund ekonomi är att sätta upp en akutbuffert för oförutsedda händelser på ett sparkonto. 10 000 till 30 000 kronor brukar räcka för de flesta akuta situationer. Läs mer om de andra stegen i vår 5-stegsmodell för en sund privatekonomi.