Bedrägerityper

Det finns många olika bedrägerityper. Ligg steget före bedragaren genom att lära dig om de olika varianterna.

Bedrägeri via telefon (vishing)

Bedragaren tar kontakt via telefon och utger sig för att vara till exempel från banken, elektronikkedja eller från en myndighet, påstår ofta att det är bråttom och anger olika skäl till att kunden ska använda sitt BankID, sin bankdosa eller lämna ut sina koder. Målet är att komma in i Internetbanken för att föra över pengar eller för att ladda ner ett nytt Mobilt BankID.

Tips:

  • Lämna aldrig ut dina personliga koder eller kontouppgifter.
  • Använd aldrig BankID på uppmaning av någon som kontaktar dig.
  • Om du blir misstänksam, lägg på luren och slå själv in numret till den de påstår sig ringa från för att kontrollera.

Bedrägeri via mejl (phishing)

Titt som tätt dyker det upp e-postmeddelanden med uppmaningar att uppdatera konto, lösenord osv. Det kan handla om allt ifrån den ofta ganska uppenbara bluffen där du får ett e-postmeddelande som påstår att du vunnit en massa pengar till mer eller mindre trovärdiga varianter där meddelandet ser ut att komma från en bank som vill att du ska bekräfta ditt kontonummer/kortnummer eller från Skatteverket som meddelar att du ska få pengar tillbaka. De flesta varianterna innehåller ofta en länk där du kan "bekräfta" ditt konto- eller kortnummer.

Tips:

  • Fyll aldrig i personuppgifter i ett e-postformulär.
  • Var uppmärksam på e-post som efterfrågar personlig information och/eller är felstavat.
  • Öppna inte länkar i e-post du inte känner igen.

Bedrägeri via SMS (smishing)

Bedragare kan också kontakta dig via SMS. Syftet är ofta att få dig att klicka på en länk och fylla i personliga uppgifter som bedragarna sen kan använda.

Tips:

  • Klicka inte på länkar från okända avsändare.
  • Lämna inte ifrån dig ”hemlig” information.

ID-stöld

En ID-stöld innebär att någon använder din identitet för att till exempel köpa varor, teckna abonnemang eller ta lån i ditt namn. 

Tips:

Bluffakturor/falska fakturor

En bluffaktura skickas ofta va mejl och är ett krav på betalning för en vara eller tjänst som du eller ditt företag aldrig har beställt eller fått levererad.  Det kan också hända att en säljare, via telefon, försöker hävda att ni har ingått ett avtal och kräver dig på pengar.

Tips:

  • Är fakturan rimlig? Har vi köpt den här varan/tjänsten?
  • Står det någonstans att fakturan egentligen är ett erbjudande av något slag?
  • Är bank- eller plusgironumret samma som förra gången?

Investeringsbedrägeri

Har du fått ett mejl eller samtal från en placeringsrådgivare som vill att du ska investera dina besparingar i aktier eller i fonder med ”goda” framtidsutsikter? Eller spekulera i kryptovalutor och binära optioner som nästan låter för bra för att vara sant? Var då uppmärksam innan du ger dig in i en affär då det kan handla om sk investeringsbedrägeri där du aldrig får tillbaka dina investerade pengar

Om du ändå blir intresserad av ett erbjudande, kolla upp vad det är du ska betala för och till vem.

Tips:

  • Har bolaget tillstånd för sin verksamhet?
  • Seriösa företag erbjuder sällan finansiella investeringar över telefon, särskilt inte på kvällar.
  • Titta om företaget finns med på Finansinspektionens varningslistaÖppnas i nytt fönster.

Romansbedrägeri

Kärlek eller Romans-bedrägerier inleds vanligtvis på nätet, till exempel på Facebook eller dejtingsida. Inte sällan är bedragaren ”en militär på uppdrag utomlands”. Bedragaren kontaktar en person och man börjar chatta, byta e-post och prata i telefon / Skype. Den här kontakten kan ofta pågå i månader och bedragaren bedyrar snabbt sin kärlek och pratar om en gemensam framtid. Efter ett tag, börjar bedragaren att begära pengar under olika förevändningar, till exempel sjukhuskostnader och resor.

Tips:

  • Se upp för "soldater” som ber dig skicka pengar.
  • Skicka aldrig pengar till någon som ber om det via internet.
  • Om du har blivit lurad, rapportera det. Du är inte ensam.

VD-bedrägeri

Ett VD-bedrägeri går till så att bedragaren utger sig för att vara företagets vd eller en annan person i ledande ställning. Bedragaren skickar därefter ett falskt mejl till någon inom företaget och ber hen att göra en brådskande överföring på en stor summa pengar, ofta till utlandet.

Tips:

  • Utför inga betalningsuppdrag som kommer via mejl.
  • Utbilda personalen om risker och säkra arbetssätt.
  • Ring upp avsändaren av mejlet och kontrollera dess äkthet.

Rekommendationer

Rekommendationer för att skydda din dator, surfplatta, mobil, koder och kort mot bedrägerier.

Läs våra rekommendationer

Mer om Säkerhet

Mer om hur du skyddar dig mot bedrägerier.

Tillbaka till sidan Säkerhet