- Antivirusprogram
Ett antivirusprogram är en datorapplikation som upptäcker, blockerar och tar bort skadliga program såsom virus, trojaner och maskar. Genom att använda ett antivirusprogram skyddar du din dator mot dessa.
Det finns en mängd olika program på marknaden som du kan använda gratis eller mot en avgift. För att skydda dig mot de allra senaste virusen är det viktigt att du uppdaterar ditt antivirusprogram regelbundet. De allra flesta antivirusprogrammen kan ställas in för automatisk uppdatering.
- Bedragare som kikar över axeln (shoulder surfing)
När du använder ditt kort i en butik eller uttagsautomat kan någon stå bakom dig och se när du knappar in din PIN-kod. Om de sedan lyckas stjäla ditt kort kan de använda det för köp eller uttag.
- Brandvägg
En brandvägg är programvara eller maskinvara som kontrollerar information från internet eller ett nätverk. Sedan antingen blockerar den eller släpper fram informationen till din dator, beroende på brandväggens inställningar.
En brandvägg kan förhindra att brottslingar eller skadlig programvara kommer åt din dator via ett nätverk eller internet. En brandvägg kan också förhindra att din dator sprider skadliga program till andra datorer. Notera att en brandvägg är inte samma sak som ett antivirusprogram.
- Cookies
En cookie är en liten textfil som lagras i webbläsaren på din dator, mobiltelefon eller surfplatta när du är ansluten till internet. En cookie kan innehålla information om dina nätvanor eller se till att webbsidan visas på rätt sätt. Cookies är inte skadliga och när det gäller nätbanken raderas de när du loggar ut.
- Falska webbsidor (pharming)
Brottslingar kan lura dig att besöka en falsk webbsida. De kan vara svåra att upptäcka, eftersom webbsidan ofta är väldigt lik bankens eller nätbutikens webbsida.
- Familjebedrägeri
Familjebedrägeri är när någon nära anhörig missbrukar dina bankuppgifter, det vill säga konton, kort eller personliga uppgifter.
- Identitetsstöld
Identitetsstöld, eller ID-kapning, är när dina personuppgifter missbrukas. Exempelvis kan det vara för att skaffa betal- eller kreditkort. Eller för att ta lån, skapa konton på spelsidor eller köpa varor på kredit i ditt namn.
- Jailbreak eller rooting
En åtgärd som gör att man skaffar sig tillgång till en mobiltelefons privata filsystem, i syfte att komma runt vissa av telefonens restriktioner. Jailbreak/rooting innebär att mobilanvändaren kan installera appar från alternativa icke skyddade källor.
- Klick-kapning
Klick-kapning används av nätbrottslingar för att utnyttja en infekterad användares klickningar. Användaren kan ovetandes göra allt från att justera datorns inställningar till att klicka på dolda länkar som leder till webbsidor med skadlig kod.
- Kryptering
Kryptering är en metod för att omvandla data till chiffrerad text. Kryptering ska förhindra att konfidentiella uppgifter blir tillgängliga för, eller används av, obehöriga.
- Maskar
En mask är ett program som kopierar sig självt i ett datornätverk. Det utför vanligtvis skadliga åtgärder, som att till exempel förbruka datorns resurser eller stänga ner systemet helt.
- Penningmålvakt eller bulvan
En person som överför olovligt förvärvade pengar för andra brottslingars räkning kallas för penningmålvakt, bulvan eller bara målvakt. Brottslingar försöker på olika sätt locka eller lura andra till att bli målvakter. Du kan få ett erbjudande att ta emot pengar på ditt konto. Sedan ska du föra över en del till ett annat konto, mot att du får behålla en del själv.
Brottslingar kan också be dig öppna ett nytt konto för just detta ändamål. Pengarna som överförs är stulna, och överföringen är en form av penningtvätt. Den som agerar målvakt kan hållas ansvarig för straffbara gärningar, oavsett om det har förekommit någon ekonomisk ersättning eller inte.
- Phishing (nätfiske)
Phishing är en typ av bedrägeri som sker online. Målet är att komma över personliga uppgifter, kortuppgifter eller nätbanksuppgifter via till exempel e-post eller falska webbsidor.
Syftet är att lura användaren att lämna ut personliga uppgifter som sedan kan användas för bedrägeri, som exempelvis identitetsstöld eller uttag på nätbanken.
- Program som begär lösensumma (ransomware)
Program som nekar användaren åtkomst till filer på datorn tills en viss summa pengar har betalats till brottslingen. Programmet kan ha installerats via en mask eller trojan, genom att användaren har öppnat en infekterad bilaga eller besökt en infekterad webbsida.
- Sedelfångare
En anordning som monteras på en uttagsautomat och fångar upp sedlarna innan de kommer ut ur automaten. När du går därifrån i tron om att automaten är ur funktion, återvänder brottslingarna med ett specialverktyg och tar ut sedlarna ur fällan.
Om du misstänker att du har råkat ut för detta kontrollerar du om uttaget finns registrerat på ditt konto. Det är viktigt att du hör av dig till banken om du inte får dina pengar från uttagsautomaten.
- Skadliga program
Skadliga program är oönskade program som installeras på din dator, surfplatta eller mobil utan ditt medgivande eller din vetskap. De här programmen har utvecklats för att skada eller störa ett system. De kan också användas för att ge brottslingar kontroll över enheten eller stjäla personliga uppgifter. Exempel på skadliga program är virus, maskar och trojaner.
- Skimming och kortbedrägeri
Skimming är när brottslingar använder en speciell kortläsare för att kopiera innehållet på kortets magnetremsa. Informationen kopieras sedan till ett annat kort som brottslingarna använder för köp och pengarna dras fortfarande från ditt konto.
Skimming kan utföras på obemannade terminaler som uttagsautomater och bensinstationer, i butiksterminaler, parkeringsautomater, restauranger och andra ställen som använder kortläsare.
- Skräpmejl (spam)
Skräpmejl, eller spam, är en term som används om oönskad skräppost eller skräpinlägg i nyhetsgrupper. De vanligaste typerna av spam handlar om receptbelagda läkemedel, naturläkemedel, löften om snabba pengar, hasardspel på nätet och piratkopierade program.
Klicka aldrig på länkar i skräpmejl
De som skickar skräpmejl kamouflerar sina mejl för att undvika skräppostfilter. Skräpmejl är oftast ofarliga, men de kan vara irriterande och ta mycket plats i inkorgen. Svara aldrig på skräpmejl, och klicka inte på eventuella länkar i mejlet. Använd ett skräppostfilter för att blockera oönskade mejl.
Så går insamlingen av e-postadresser för spam till
Insamling av e-postadresser för phishing och så kallad skräpmejl sker på många sätt. Webbsidor lockar besökare att registrera namn och e-postadress för att få ta del av information, nyhetsbrev, ladda hem program eller bli medlem.
Andra verksamheter investerar i program som dammsuger internet på e-postadresser, som de sedan säljer vidare. Adresslistor kan köpas från oseriösa företag, och de här företagen köper och byter adresslistor sinsemellan.
Här är några metoder för insamling av e-postadresser:
- spindlar/robotar – program som läser av och samlar in e-postadresser från internet
- olika virus
- kedjebrev
- onlineregister – webbplatser med telefonnummer, e-postadresser med mera till anställda eller medlemmar
- gästböcker
- köp och säljsajter, diskussionsforum/chattsidor
- e-vykort – om du har skickat eller fått e-vykort kan din adress samlas in
- domännamnsregistrering – din kontaktinformation blir offentlig när du registrerar ett domännamn.
- Smishing
Smishing, eller nätfiske via sms, är en variant av phishing där särskilda program används för att skicka falska textmeddelanden (sms). Textmeddelandet innehåller ofta en länk till en webbsida. Klickar du på länken hämtas en trojan till mobilen och du uppmanas att knappa in känsliga uppgifter på webbsidan.
- Social engineering
Social engineering innebär att en bedragare manipulerar eller lurar sina offer att lämna ut konfidentiella uppgifter. Nätbrottslingar som använder sig av den här metoden utnyttjar människors tillit för andra och deras vilja att vara till lags. Phishing är en form av social engineering.
- Spionprogram (spyware)
Med hjälp av spionprogram kan brottslingar samla in och stjäla information på din dator utan din tillåtelse. Det kan till exempel röra sig om kreditkortsnummer och lösenord.
- Spoofing
Spoofing innebär att bedragare skickar ut information med ett falskt avsändarnamn, till exempel namnet på ett välkänt företag.
Spoofing är inte knutet till en specifik kommunikationskanal, utan kan ske via både mejl, sms eller falska webbsidor. Det är själva tekniken att ange ett falskt avsändarnamn som kallas för spoofing.
- Tangentloggning (keylogging)
Tangentloggning är ett sätt att spåra eller logga vilka tangenter som trycks ned på ett tangentbord. Det görs vanligtvis på ett förtäckt sätt så att personen som skriver inte vet om att tangenttryckningarna loggas. En bedragare kan då till exempel se vad du skriver in för lösenord till tjänster eller vad du skriver i ett mejl.
- Trojaner
Trojaner, eller trojanska hästar, är program maskerade som legitima program. Men de utför i själva verket dolda, skadliga åtgärder som till exempel att stjäla personliga uppgifter från en dator, surfplatta eller mobil. Vissa trojaner gör så att brottslingar kan ta kontroll över din enhet via internet, utan att du vet om det.
- Virus
Virus är dataprogram som kan kopiera sig själva och spridas till andra. De sprids från en dator till en annan och från ett nätverk till nästa, vanligtvis utan att du vet om det.
Virus kan vara skadliga och visa irriterande meddelanden, stjäla information, få enheten att hänga sig eller krascha, eller ge andra kontroll över enheten.
- Vishing
Vishing – som är en förkortning av "voice phishing" – är en form av bedrägeri som sker via telefon. Målet med vishing är att lura dig att avslöja personlig information eller utföra ekonomiska transaktioner. Bedragarna utger sig ofta att vara från en bank, myndighet eller någon annan trovärdig organisation.
.svg)
