Warranter

En warrant består av fyra delar 

1. Underliggande tillgång: En warrants värdeutveckling är kopplad till utvecklingen på en underliggande tillgång. Den vanligaste underliggande tillgången är en aktie, till exempel Volvo B. Vi har warranter på de flesta av börsens största och mest populära aktier. En warrant kan också vara kopplad till andra tillgångar, exempelvis råvaror eller valutor. 
2. Typ: En warrant är antingen av typen köp eller sälj. Om du tror att aktien Ericsson B ska stiga i värde kan du köpa en köpwarrant på Ericsson B. Stiger aktiekursen kan du tjäna pengar på köpwarranten. Tror du att aktien H&M B ska falla i värde, kan du köpa en säljwarrant på aktien. Faller aktiekursen kan du tjäna pengar på säljwarranten.
3. Slutdag: En warrant har en begränsad löptid, en slutdag. Normalt har vi flera olika warranter med olika slutdagar på samma aktie. Tiden kvar till slutdagen kan vara alltifrån en dag till flera år.
4. Lösenpris: Lösenpriset talar om vad aktiekursen måste vara på slutdagen för att du ska få pengar. För köpwarranter gäller följande på slutdagen: Om aktiekursen är högre än lösenpriset får du pengar. Om aktiekursen är lägre än eller lika med lösenpriset får du inga pengar. För säljwarranter är det tvärt om: Om aktiekursen är lägre än lösenpriset på slutdagen får du pengar. Om aktiekursen är högre än eller lika med lösenpriset får du inga pengar. Normalt har vi flera olika warranter med olika lösenpris på samma aktie.

Warrantens namn ger mycket information

Alla våra warranter är börsnoterade och har ett unikt kortnamn. Warrantens namn ger mycket information om de fyra delarna som beskrivs ovan. 

• De tre första bokstäverna ”ERI” i warrantens namn talar om vilken den underliggande tillgången är. ERI är förkortning för aktien Ericsson B.
• Siffran 3 är en årtalssiffra som beskriver vilket år warrantens slutdag infaller. ”3” står för 2013.
• Bokstaven ”A” beskriver två olika saker. Dels vilken typ av warrant det är, köpwarrant eller säljwarrant, och dels när under året 2013 som warrantens slutdag infaller. Köpwarranter har tilldelats bokstäverna A till och med L och säljwarranter bokstäverna M – X där A och M står för januari månad, B och N för februari månad och så vidare.

Antal warranter per underliggande

En warrant motsvarar oftast inte en hel aktie, utan prissätts i allmänhet som en andel av en aktie, till exempel fem eller tio warranter på en aktie. Det brukar alltså krävas till exempel tio Ericssonwarranter för att motsvara en Ericssonaktie. Vi kallar det för ”antal warranter per underliggande”.

Vi antar att Aktiebolaget AB:s aktiekurs i dag är 100 kr, köpwarranten kostar 10 kr och warrantens lösenpris är 100 kr. En dag senare står Aktiebolaget AB:s aktiekurs i 105 kr – aktien har alltså stigit 5 kr, eller 5 procent. Hur mycket är din warrant värd? För att räkna ut det tar vi hjälp av nyckeltalen elasticitet och delta.

Elasticitet – förändring i procent

Warrantens inbyggda hävstång gör att den procentuellt rör sig mer än aktien. För att kunna uppskatta hur mycket mer en warrant rör sig i förhållande till den underliggande aktien används nyckeltalet elasticitet. Elasticiteten beskriver hur mycket warranten förväntas förändras i värde när aktien rör sig 1 procent. En köpwarrant som har 4 i elasticitet förväntas stiga 4 procent i värde om aktien stiger 1 procent. För säljwarranter är elasticiteten negativ. En säljwarrant som har –5 i elasticitet förväntas stiga 5 procent i värde om aktien faller 1 procent. Elasticiteten för våra warranter beräknas automatiskt och finns under kurslistan.

När du köpte din warrant i Aktiebolaget AB för 10 kr var elasticiteten 5,7. Det betyder att om aktiekursen stigit från 100 kr till 105 kr, 5 procent, förväntas warranten stiga med 28,5 procent (5 × 5,7). Warranten kommer då alltså att vara värd 12,85 kr och har stigit 28,5 procent på en dag.

Delta – förändring i kronor

På motsvarande sätt uttrycker delta hur mycket warrantkursen förändras i kronor när aktiekursen förändras 1 krona. En köpwarrant som har 0,5 i delta förväntas stiga 50 öre i värde om aktien stiger 1 krona.

Delta beräknas automatiskt för alla våra warranter och du hittar aktuellt delta för respektive warrant under kurslistan.

Elasticitet och delta förändras ständigt

Det är viktigt att veta att elasticitet och delta inte är konstanta över tiden, de är bara teoretiska uppskattningar av hur mycket warranten kommer att ändras i värde under aktuella förhållanden.

Elasticitet och delta beskriver endast hur mycket warranten förändras i värde när den underliggande aktiens värde förändras vid ett visst tillfälle. Nyckeltalen förändras kontinuerligt och påverkas bland annat av förändringar i aktiekursen, framtida aktieutdelningar, framtida förväntad kursrörlighet (volatilitet) och återstående löptid.

Warrantens konstruktion

Lösenpris: Alla warranter har ett lösenpris som är bestämt redan när warranten ges ut. Ju högre lösenpriset är desto lägre är priset på en köpwarrant och desto mindre är sannolikheten att warranten ska ha ett värde på slutdagen. Ju högre lösenpriset är desto högre är priset på en säljwarrant och desto större är sannolikheten att warranten ska ha ett värde på slutdagen. Vi har i normalt många warranter på varje aktie, med olika lösenpriser.

Löptid: Löptiden är bestämd när warranten ges ut. Ju längre löptid, desto högre värde i både köpwarranter och säljwarranter. Alla warranter minskar lite i värde för varje dag som går.

Antal warranter per aktie: Ofta krävs det flera warranter för att följa en aktie kursmässigt. Det kallas för ”antal warranter per aktie”. Ju fler warranter som krävs, desto lägre blir priset på warranten. Warrantens hävstångseffekt påverkas dock inte.

Fastställelseperiod för slutkurs: För att beräkna aktiens slutkurs, det vill säga den kurs som warrantens slutliga värde avräknas mot, används aktiens genomsnittliga stängningskurs under de 10 sista handelsdagarna av warrantens löptid. Detta kallas för fastställelseperiod för slutkurs. En längre fastställelseperiod för slutkurs ger ett lägre pris på både köpwarranter och säljwarranter.

Marknadsfaktorerna som påverkar warrantens pris

Aktiekursen: När aktiekursen stiger ökar priset på en köpwarrant, eftersom sannolikheten för att warranten ska ha ett större värde på slutdagen ökar. På motsvarande sätt stiger priset på en säljwarrant när aktiekursen faller. Notera att den här effekten kan neutraliseras av förändringar i andra faktorer.

Aktiens förväntade volatilitet: Volatilitet är ett uttryck för kursrörelser, fluktuation. Hög volatilitet betyder att sannolikheten för stora kursrörelser är större, varför det är en viktig faktor i värderingen av warranter. Det finns flera olika sorters volatilitet, men det är endast förväntad framtida volatilitet som påverkar warrantens pris. När den förväntade volatiliteten i aktien ökar, stiger priset på både köpwarranter och säljwarranter. Anledningen är att sannolikheten för att warranterna ska ha ett större värde på slutdagen ökar. Det omvända gäller om volatiliteten förväntas minska.

Aktieutdelningar: När du äger en warrant får du inga aktieutdelningar däremot ingår förväntade aktieutdelningarna i warrantens pris. När de förväntade aktieutdelningarna ökar, faller priset på en köpwarrant, samtidigt som priset på en säljwarrant stiger. Vid så kallade extraordinära utdelningar justeras alltid warrantens villkor.

Marknadsräntan: När marknadsräntan stiger ökar finansieringskostnaderna. Då stiger priset på en köpwarrant och priset på en säljwarrant faller.

1. Välj en underliggande tillgång – till exempel aktien Ericsson B.
2. Vad tror du om aktien – kommer kursen stiga eller falla?
3. Hur mycket kommer kursen röra sig – upp 15 % eller kanske ner 5 %?
4. Hur lång tid kommer förändringen att ta – fem veckor eller ett år?

Viktigt för att lyckas med warranter!

1. Se till att läsa på så att du förstår hur warranter fungerar och vilka risker de innebär.
2. Läs alltid warrantens slutliga villkor och grundprospekt, dessa finns att ladda ner på detaljsidan för respektive värdepapper. Grundprospektet kan du även hämta på närmaste Nordeakontor eller på nordea.comÖppnas i nytt fönster
3. Följ marknaden mycket noga.
4. Tänk på att ju högre hävstång, desto större risk.