Vad är warranter och hur fungerar de?

Warranter består av fyra delar: underliggande tillgång, typ, slutdag och lösenpris.

Underliggande tillgång

En warrants värdeutveckling är kopplad till utvecklingen på en underliggande tillgång. Den vanligaste underliggande tillgången är en aktie, till exempel Volvo B.

Vi har warranter på de flesta av börsens största och mest populära aktier. En warrant kan också vara kopplad till andra tillgångar, exempelvis råvaror eller valutor.

Typ

En warrant är antingen av typen köp eller sälj. Om du tror att aktien Ericsson B ska stiga i värde kan du köpa en köpwarrant på Ericsson B. Stiger aktiekursen kan du tjäna pengar på köpwarranten.

Tror du att aktien H&M B ska falla i värde, kan du köpa en säljwarrant på aktien. Faller aktiekursen kan du tjäna pengar på säljwarranten.

Slutdag

En warrant har en begränsad löptid, en slutdag. Normalt har vi flera olika warranter med olika slutdagar på samma aktie. Tiden kvar till slutdagen kan vara alltifrån en dag till flera år.

Lösenpris

Lösenpriset talar om vad aktiekursen måste vara på slutdagen för att du ska få pengar.

För köpwarranter gäller följande på slutdagen: Om aktiekursen är högre än lösenpriset får du pengar. Om aktiekursen är lägre än eller lika med lösenpriset får du inga pengar. 

För säljwarranter är det tvärt om: Om aktiekursen är lägre än lösenpriset på slutdagen får du pengar. Om aktiekursen är högre än eller lika med lösenpriset får du inga pengar.

Normalt har vi flera olika warranter med olika lösenpris på samma aktie.

Alla våra warranter är börsnoterade och har ett unikt kortnamn. Warrantens namn ger information om de fyra delarna. 

Exempel på namn: ERI25F 105SHB

• De tre första bokstäverna ”ERI” i warrantens namn talar om vilken den underliggande tillgången är. ERI är förkortning för aktien Ericsson B.
• Talet "25" är en årtalssiffra som beskriver vilket år warrantens slutdag infaller. ”25” står för 2025.
• Bokstaven ”F” beskriver två olika saker. Dels vilken typ av warrant det är, köpwarrant eller säljwarrant, dels när under året 2025 som warrantens slutdag infaller. 
• Köpwarranter är markerade med bokstäverna A–L. (A=januari, B=februari osv).
• Säljwarranter är markerade med bokstäverna M–X. (M=januari, N=feburari osv).
• Talet "105" är målkursen.
• SHB är emittenten av warranten.

Här tittar vi på några exempel på hur en warrantaffär kan se ut i verkligheten. 

Vi antar att aktiekursen för Aktiebolaget AB i dag är 100 kr, warranten kostar 10 kr och warrantens lösenpris är 100 kr. 

För att beräkna en köpwarrants värde på slutdagen använder vi denna formel:

• A = Köpwarrantens värde på slutdagen
• B = Aktiens slutkurs
• C = Lösenpris
• D = Antalet warranter per aktie

Om aktien går upp 25 %

På slutdagen är Aktiebolaget AB:s aktiekurs 125 kr.

Om du hade köpt aktien hade du tjänat 25 kr (125 kr – 100 kr), vilket motsvarar en avkastning på 25 %.

Warranten går upp 150 %

På slutdagen är Aktiebolaget AB:s aktiekurs 125 kr.

På slutdagen är warranten värd skillnaden mellan aktiekursen och lösenpriset, det vill säga 25 kr (125 kr – 100 kr). Om du hade köpt warranten hade du alltså tjänat 15 kr (25 kr – 10 kr), och fått en avkastning på 150 % (15 kr / 10 kr).

Om aktien går ner 25 %

På slutdagen är Aktiebolaget AB:s aktiekurs 75 kr.

Om du hade köpt aktien hade du förlorat 25 kr (75 kr – 100 kr, vilket motsvarar en förlust på 25 %).

Warranten går ner 100 %

På slutdagen är Aktiebolaget AB:s aktiekurs 75 kr.

Eftersom aktiekursen är lägre på slutdagen än lösenpriset, förfaller warranten utan värde. Om du hade köpt warranten blir din förlust blir 10 kr, det vill säga 100 %. 

Du hade alltså förlorat alla dina placerade pengar om du köpt warranten.

Break even är ett nyckeltal som ofta används i samband med warranter. Break even kan vara till hjälp för att lyckas med dina warrantaffärer.

Tabellen visar en jämförelse mellan warranten och aktien vid olika aktiekurser på slutdagen. Du ser vad aktiekursen minst måste vara på slutdagen för att du ska tjäna pengar på warranten, eller gå jämnt ut.

Vi antar att warranten kostar 10 kr och warrantens lösenpris är 100 kr.

Köper du warranten för 10 kr och lösenpriset är 100 kr, måste aktiekursen stiga till 110 kr på slutdagen för att du ska gå jämnt ut. Allt över 110 kr är vinst.

För den här warranten är alltså break even 110 kr.

Så räknar du ut break even för en köpwarrant

För att beräkna break even för en köpwarrant använder vi denna formel:

• A = Break even (110)
• B = Warrantpris (10)
• C = Antalet warranter per aktie (1)
• D = Lösenpris (100)
• Räkna ut break even med formeln: 110=10 x 1+100

I och med att du köpte warranten för 10 kr och lösenpriset är 100 kr, måste aktiekursen stiga till 110 kr på slutdagen för att du ska gå jämnt ut. För den här warranten är alltså break even 110 kr.

Så räknar du ut break even för en säljwarrant

För att beräkna ut break even för en säljwarrant använder vi denna formel:

• A = Break even (90)
• B = Warrantpris (10)
• C = Antalet warranter per aktie (1)
• D = Lösenpris (100)
• Räkna ut break even med formeln: 90=100-10 x 1

Köpte du däremot en säljwarrant för 10 kr med lösenpris 100 kr måste aktiekursen sjunka till 90 kr på slutdagen för att du ska gå jämnt ut.

Alla våra warranter är börsnoterade. Eftersom break even bara beräknas till warrantens slutdag kan du sälja den när du vill under dess löptid till marknadspris. 

Vi antar att Aktiebolaget AB:s aktiekurs i dag är 100 kr, köpwarranten kostar 10 kr och warrantens lösenpris är 100 kr. 

En dag senare står Aktiebolaget AB:s aktiekurs i 105 kr – aktien har alltså stigit 5 kr, eller 5 %. Hur mycket är din warrant värd? För att räkna ut det tar vi hjälp av nyckeltalen elasticitet och delta.

Elasticitet – förändring i procent

Warrantens inbyggda hävstång gör att den procentuellt rör sig mer än aktien. För att beräkna hur mycket mer en warrant rör sig i förhållande till den underliggande aktien använder vi nyckeltalet elasticitet. 

Elasticiteten beskriver hur mycket warranten förväntas ändras i värde när aktien rör sig 1 %. 

• En köpwarrant som har 4 i elasticitet förväntas stiga 4 % i värde om aktien stiger 1 %. 

För säljwarranter är elasticiteten negativ. 

• En säljwarrant som har –5 i elasticitet förväntas stiga 5 % i värde om aktien faller 1 %. 

När du köpte din warrant i Aktiebolaget AB för 10 kr var elasticiteten 5,7. Det betyder att om aktiekursen stigit från 100 kr till 105 kr, 5 %, förväntas warranten stiga med 28,5 % (5×5,7).

Warranten kommer då alltså att vara värd 12,85 kr och har stigit 28,5 % på en dag.

Delta – förändring i kronor

På motsvarande sätt uttrycker delta hur mycket warrantkursen ändras i kronor när aktiekursen förändras 1 krona. En köpwarrant som har 0,5 i delta förväntas stiga 50 öre i värde om aktien stiger 1 krona.

Elasticitet och delta förändras ständigt

Det är viktigt att veta att elasticitet och delta inte är konstanta över tiden. De är teoretiska uppskattningar av hur mycket warranten kommer att ändras i värde under aktuella förhållanden.

Elasticitet och delta beskriver hur mycket warranten ändras i värde när den underliggande aktiens värde ändras vid ett visst tillfälle. 

Nyckeltalen förändras ständigt. De påverkas bland annat av förändringar i aktiekursen, framtida aktieutdelningar, framtida förväntad kursrörlighet (volatilitet) och återstående löptid.

Precis som för aktier har våra warranter både köpkurser och säljkurser. Säljkursen visar vad du betalar för warranten om du vill köpa den. Köpkursen visar vad du får för warranten om du säljer den. 

Vad en warrants köpkurs och säljkurs är vid ett givet tillfälle beror på flera faktorer. För att förklara faktorerna delar vi upp dem i två kategorier: warrantens konstruktion och marknadsfaktorer.

Warrantens konstruktion

Lösenpris

Alla warranter har ett lösenpris som är bestämt redan när warranten ges ut. 

• Ju högre lösenpriset är, desto lägre är priset på en köpwarrant. Sannolikheten är desto mindre att warranten ska ha ett värde på slutdagen. 
• Ju högre lösenpriset är, desto högre är priset på en säljwarrant. Sannolikheten är desto större att warranten ska ha ett värde på slutdagen. 

Vi har i normalt många warranter på varje aktie, med olika lösenpriser.

Löptid

Löptiden är bestämd när warranten ges ut. 

• Ju längre löptid, desto högre värde i både köpwarranter och säljwarranter. Alla warranter minskar lite i värde för varje dag som går.

Antal warranter per aktie

Ofta krävs det flera warranter för att följa en aktie kursmässigt. Det kallas för ”antal warranter per aktie”. 

• Ju fler warranter som krävs, desto lägre blir priset på warranten. Warrantens hävstångseffekt påverkas dock inte.

Fastställelseperiod för slutkurs

För att beräkna aktiens slutkurs används aktiens genomsnittliga stängningskurs under de tio sista handelsdagarna av warrantens löptid. Detta kallas för fastställelseperiod för slutkurs. 

En längre fastställelseperiod för slutkurs, allt annat lika, ger ett lägre pris på både köpwarranter och säljwarranter.

Marknadsfaktorer som påverkar warrantens pris

Aktiekurs

När aktiekursen stiger ökar priset på en köpwarrant, eftersom sannolikheten för att warranten ska ha ett större värde på slutdagen ökar. 

På motsvarande sätt stiger priset på en säljwarrant när aktiekursen faller. 

Notera att dessa effekter kan neutraliseras av förändringar i andra faktorer.

Aktiens förväntade volatilitet

Volatilitet är ett uttryck för kursrörelser, fluktuation. Hög volatilitet betyder att sannolikheten för stora kursrörelser är större, därför är det en viktig faktor i värderingen av warranter. Det finns flera olika sorters volatilitet, men det är endast förväntad framtida volatilitet som påverkar warrantens pris. 

När den förväntade volatiliteten i aktien ökar, stiger priset på både köpwarranter och säljwarranter. Anledningen är att sannolikheten för att warranterna ska ha ett större värde på slutdagen ökar. Det omvända gäller om volatiliteten förväntas minska.

Aktieutdelningar

När du äger en warrant får du inga aktieutdelningar, däremot ingår förväntade aktieutdelningarna i warrantens pris. 

När de förväntade aktieutdelningarna ökar, faller priset på en köpwarrant, samtidigt som priset på en säljwarrant stiger. 

Vid så kallade extraordinära utdelningar justeras alltid warrantens villkor.

Marknadsränta

När marknadsräntan stiger ökar finansieringskostnaderna. Då stiger priset på en köpwarrant och priset på en säljwarrant faller.

Det finns många olika warranter att välja bland. För att få fram vilken warrant som passar dig behöver du fundera över det här:

1. Vilken underliggande tillgång vill du ha – till exempel aktien Ericsson B.
2. Vad tror du om aktien – kommer kursen stiga eller falla?
3. Hur mycket kommer kursen röra sig – upp 15 % eller kanske ner 5 %?
4. Hur lång tid kommer förändringen att ta – fem veckor eller ett år?

Warranter är komplexa värdepapper. Innan du köper warranter bör du sätta dig in i hur de fungerar genom att ta del av slutliga villkor och grundprospekt. Alla placeringar är förenade med risker. Här har vi sammanfattat de viktigaste riskerna med warranter.

Mer information finns i avsnittet Riskfaktorer i grundprospektet. Du kan hämta grundprospektet på nordea.comÖppnas i nytt fönster. Slutliga villkor för warranter finns under detaljsidan för respektive warrant i kurslistan. Information om Nordeakoncernen finns i Nordea Bank Abp, filial i Sverige:s årsredovisning som du hittar på nordea.comÖppnas i nytt fönster.

Kreditrisk

Vid köp av warranter tar du en kreditrisk på Nordea Bank Abp, filial i Sverige. Återbetalning av slutlikvid förutsätter att Nordea klarar av att uppfylla detta åtagande på slutlikviddagen. Ett sätt att bedöma om Nordea är kreditvärdigt är att titta på Nordeas kreditvärdighetsbetyg. Enligt Standard and Poor’s är Nordeas kreditvärderingsbetyg AA-  och enlingt Moody's Aa3. Mer information finns på Standard and Poor'sÖppnas i nytt fönster och MoodysÖppnas i nytt fönster.

Marknadsavbrott och andra särskilda händelser

Marknadsavbrott kan exempelvis inträffa om handeln med den underliggande tillgången avbryts. Vid marknadsavbrott kan värdet på den underliggande tillgången ske under en annan tidsperiod än vad som var tänkt. I vissa fall kan värderingen även ske på ett annat sätt än planerat.

Marknadsrisk

Värdet på din warrant påverkas av flera faktorer, bland annat den underliggande tillgångens utveckling och volatilitet. Utvecklingen kan vara såväl positiv som negativ. 

Tänk på att hela ditt placerade belopp kan gå förlorat.

Likviditetsrisk

Under normala marknadsförhållanden erbjuder Nordea både köpkuser och säljkurs på warranter. Ibland kan det dock vara svårt eller omöjligt att köpa eller sälja warranter. Man säger då att warranten är illikvid.

Valutarisk

I de fall den underliggande tillgången är noterad i en utländsk valuta förekommer valutarisk. Det innebär att warranter kan minska i värde på grund av valutakursförändringar, även om tillgången stiger eller faller i värde, eller är oförändrad.

Särskilda händelser, som nyemission, konkurs eller liknande bolagshändelser, kan påverka den underliggande tillgången. Vid sådan händelse gör vi de justeringar av villkoren för berörda instrumentserier som vi ser är nödvändiga.