Vad innebär bolånetaket?

Bolånetaket innebär att du som mest får ha ett bolån som motsvarar 85 procent av värdet på din bostad. Resten behöver du betala med en kontantinsats. Kontantinsatsen kan bestå av egna sparpengar, eller en kombination av ditt eget sparande och ett Kontantinsatslån.

Hur fungerade bolån innan bolånetaket?

Innan bolånetaket infördes av Finansinspektionen (FI) 2010, kunde du ha ett större bolån än 85 procent av din bostads värde. Då delades bolånet upp i två delar: bottenlån och topplån.

Du kunde då låna upp till 90-95 procent med bostaden som säkerhet. Det gjorde det lättare att köpa bostad, men samtidigt mer osäkert för dig som låntagare. Risken var större att låntagaren skulle förlora pengar om värdet på bostaden skulle sjunka, eftersom hen var så högt belånad.

Varför infördes ett bolånetak i Sverige?

Enligt FI är syftet med bolånetaket att motverka en osund utveckling på kreditmarknaden. När taket infördes 2010 ansåg FI att långivare alltmer började erbjuda högre belåningsgrader, som konkurrensmedel för att locka in nya kunder.

Det ledde till att många blev lockade att skuldsätta sig till en högre grad än tidigare. I värsta fall kunde det leda till att vissa personer tvingades sälja sitt hem med förlust, om bostadsmarknaden skulle gå ner. Och i så fall sitta på ett bolån som var större än värdet på bostaden.

Genom att sätta ett tak för hur hög belåningsgrad man får ha på bolån, menade FI att det skulle skydda låntagarna från sjunkande bostadspriser.

Vad gäller för bolån tagna innan bolånetaket infördes?

Bolånetaket gäller endast för bolån tecknade efter 1 oktober 2010, då bolånetaket infördes.

Har du ett äldre lån än så kan din belåningsgrad alltså vara högre än 85 %, även om det är troligt att du hunnit amortera ner lånet sedan dess.

Vill du däremot höja ditt bolån räknas det som ett nytt lån, och då gäller bolånetaket.

Hur påverkar bolånetaket mig som låntagare?

Du som vill köpa en bostad påverkas av bolånetaket på så sätt att du kan låna mindre pengar än innan taket infördes. Eftersom din belåningsgrad som mest får vara 85 procent, behöver du spara ihop till ett större belopp i kontantinsats.

Med dagens höga bostadspriser, framför allt i storstäderna, gör det att färre människor har råd att köpa sitt eget boende. Därför har bolånetaket fått en del kritik, eftersom det gör det svårare för till exempel unga människor att köpa sin första bostad.

Bolånetaket är till för att skydda dig

Trots kritiken är det viktigt att nämna att bolånetaket i första hand är tänkt att skydda dig som låntagare. Om du är för högt belånad ökar det risken att hamna i en svår ekonomisk situation, om räntorna skulle stiga eller priset på din bostad skulle sjunka.

Räkneexempel: så kunde du förlora pengar med för hög belåningsgrad

Tänk dig att du köpte ett hus för 1 000 000 kr innan bolånetaket infördes, där du tog ett bolån med en belåningsgrad på 95 procent. Du skulle då låna 950 000 kr av banken.

Skulle värdet på din bostad sjunka med tio procent under en lågkonjunktur, skulle huset då vara värt 900 000 kr. Då skulle du alltså ha ett bolån som var större än vad ditt hem är värt.

Skulle du sälja bostaden i det läget har du en kvarvarande skuld på 50 000 kr, som då skulle läggas om till ett blancolån med högre ränta.