När du sparar i fonder betalar du löpande en avgift som dras automatiskt. Den totala avgiften bestäms årligen av fondbolaget, och du betalar 1/365 av den avgiften varje dag. Det innebär att du bara behöver betala en avgift under den tid du faktiskt äger fonden.
Fondens avgift består av olika delar, som du kan läsa mer om här. Titta efter den årliga avgiften när du köper fonder hos Nordea för att se den faktiska kostnaden.
Förvaltningsavgift är den avgift fondbolaget tar ut för att täcka kostnaderna för fondens förvaltning.
För fonder registrerade i Sverige och Finland ingår, förutom själva förvaltningen av fonden, distribution, administration, information, produktion av hel- och halvårsrapporter samt avier, depåavgifter och tillsynsavgift till Finansinspektionen.
I SICAV-fonder, vilket de flesta av våra fonder registrerade i Luxemburg är, tillkommer utöver förvaltningsavgiften även avgift för administration (maximalt 0,4 %) och förvaring (maximalt 0,125 %) samt övriga kostnader och skatt. Det gäller bland annat kostnader för information och rapporter till andelsägarna, avgifter till statliga myndigheter och fondbörser.
Storleken på förvaltningsavgiften varierar från fond till fond. Avgiften baseras bland annat på fondens placeringsinriktning, och hur mycket analys som krävs för den typ av värdepapper fonden köper, eller för den region fonden investerar i.
Nordea Bank Abp, filial i Sverige förmedlar fonder från Nordeas fondbolag, samt ett antal externa fondbolag. För att vi förmedlar fonderna får vi en ersättning från fondbolagen – den kallas distributionsersättning. Distributionsersättningen ingår oftast som en procentsats (normal runt 50 %) av den förvaltningsavgift du som fondsparare betalar, och innebär ingen extra kostnad.
Med distribution menas de kanaler där du kan köpa och sälja fondandelar, till exempel digitala handelsplattformar, kundservice eller fysiska bankkontor. Distributionsersättningen ger oss möjlighet att göra analyser kring fonderna, som sedan ligger till grund för den information och råd vi kan ge dig som kund.
Det finns andelsklasser där ingen distributionsersättning utgår från fondbolaget. Då betalar investeraren istället portföljförvaltaren direkt för förvaltningen. Dessa andelsklasser är normalt riktade till kunder som ingått särskilt avtal om portföljförvaltning.
Vilka kostnader som ingår i förvaltningsavgiften kan variera mellan olika länder. Därför har man inom EU tagit fram begreppet Årlig avgift, ett standardiserat mått som gör det möjligt att jämföra kostnader för fonder i hela Europa.
Årlig avgift är bara ett sätt att rapportera för den totala avgift du som kund betalar. Det är alltså inte en avgift som tillkommer utöver förvaltningsavgiften.
För svenska fonder är det oftast ingen, eller väldigt liten, skillnad mellan förvaltningsavgift och årlig avgift. De gånger det är skillnad så kan det till exempel bero på vissa skatter eller räntekostnader som inte ingår i förvaltningsavgiften, men som ingår i den årliga avgiften.
Det som inte ingår i den årliga avgiften är transaktionskostnader (courtage), vissa skatter och resultatbaserade avgifter. Kostnader för utlåning/inlåning och vissa leverans- och räntekostnader ingår inte heller.
Vilka kostnader som ingår i förvaltningsavgiften kan variera mellan olika länder. Därför har man inom EU tagit fram begreppet Årlig avgift, ett standardiserat mått som gör det möjligt att jämföra kostnader för fonder i hela Europa.
Årlig avgift har i sin tur, i och med införandet av ett nytt EU-standardiserat fondfaktablad, bytt namn till Förvaltningsavgifter och andra administrations- eller driftskostnader. Namnet förkortas Avgifter.
För svenska fonder ingår de flesta administrativa kostnader och driftskostnader redan i förvaltningsavgiften. Det som kan tillkomma utöver förvaltningsavgiften är vissa skatter eller räntekostnader som inte ingår i förvaltningsavgiften.
För fonder från vissa andra länder, exempelvis Luxemburg, är det fler administrativa kostnader som inte ingår i förvaltningsavgiften.
Det som också tillkommer är transaktionskostnader (courtage), vissa skatter och resultatbaserade avgifter samt kostnader för utlåning/inlåning och vissa leverans- och räntekostnader.
Vissa fonder har en fast förvaltningsavgift och en resultatbaserad avgift. Den resultatbaserade avgiften baseras på fondens avkastning på rullande 12-månaders basis, och dras enbart på den del som eventuellt överstiger fondens jämförelseindex.
Inga av Nordeas egna fonder har en resultatbaserad avgift. Externa fondbolags fonder kan dock ta ut resultatbaserad avgift, så kolla vad som gäller för just den fonden innan du investerar.
I våra Nordeafonder tar vi inte ut insättnings- eller uttagsavgifter.
Om du däremot, via Nordea, handlar andelar i en extern fond kan denna typ av avgifter förekomma. Kolla därför alltid vad som gäller innan du investerar i en ny fond.
I begreppet övriga kostnader innefattas transaktionskostnader och vissa räntekostnader. Dessa belastas fonden vid den tidpunkt då de uppstår och är inte kända i förväg.
I fonder som är registrerade i Luxemburg innefattas även kostnader för förvaring, administrativa avgifter och skatter under begreppet övriga kostnader. Skatter och transaktionskostnader kan uppgå till maximalt 0,05 procent av fondens förmögenhet.
Det så kallade Normanbeloppet är ett standardiserat jämförelsemått som visar en uppskattning av den totala kostnaden (i kronor istället för procent) för ett månadssparande på 1 000 kronor i en fond under tio år. Syftet är att ge exempel på vad den årliga procentuella avgiften kan bli i kronor och ören sett över en längre tidsperiod.
Beräkningen baseras på ett månadssparande om 1 000 kronor i tio år, fondens årliga avgift samt ett antagande om en framtida årlig avkastning före avgift på 6 procent för aktiefonder, 4 procent för blandfonder och 2 procent för räntefonder.
Normanbeloppet tar inte hänsyn till rabatter hos exempelvis Pensionsmyndigheten. Nordea uppdaterar beloppet kvartalsvis baserat på senast kända årlig avgift och det redovisas på FondinformationstjänstenÖppnas i nytt fönster.
.svg)
