Värdepappersbelåning — belåna din portfölj från 2,74%*

De belåningsbara värdepapperen i din portfölj utgör säkerhet för krediten. För att få möjlighet till detta behöver du ansöka om en depåkredit. Hur mycket du kan låna avgörs av värdet på ditt befintliga innehav. Att upprätta depåkrediten medför inga kostnader, och du förbinder dig inte till någonting, förrän du väljer att utnyttja krediten.

Det totala belåningsvärdet på värdepapperen i din depå avgör hur mycket du kan nyttja inom din beviljade kredit. Mer information om de belåningsgrader Nordea tillämpar för olika värdepapper finns finns under fliken "Belåningsgrader" till vänster.

Handel med belåning ger dig möjlighet till ökad hävstång på dina investeringar, men också en ökad risk. Det innebär en större chans till högre avkastning, men även en ökad risk till större förlust. Du är alltid skyldig att betala tillbaka nyttjad kredit och ränta, även om värdet på din portfölj går ner.

Skulle värdet på din portfölj gå ner så mycket att du blir överbelånad, behöver du snarast täcka underskottet. Du kan minska risken för att överbelåning uppkommer genom att inte utnyttja hela belåningsvärdet i portföljen. Vi vill göra dig som kund uppmärksam på ditt ansvar och att du frekvent följer utvecklingen på dina investeringar så som ändringar i marknadsvärde, belåningsgrad och belåningsvärde.

Räntan betalas först när du nyttjar krediten och beräknas på dagsbasis. Du säga upp krediten när som helst, eftersom det inte finns någon bindningstid. Du betalar ränta i enlighet med vår prislista. Om du är med i vårt kundprogram kan du låna pengar till en bättre ränta.

För depåkrediten betalar du ingen uppläggningsavgift eller årsavgift, utan du betalar endast ränta när du utnyttjar krediten.

Om du är med i något av våra kundprogram nedan kan du få en bättre ränta, i annat fall betalar du ordinarie ränta. Räntan är rörlig.

Produkt- och riskbeskrivning (pdf)Öppnas i nytt fönster

Oavsett din kreditlimit gäller rätten till kredit maximalt ett belopp som motsvarar det vid var tid gällande sammanlagda belåningsvärdet av tillgångar i din depå. Belåningsvärde på ett värdepapper bestäms utifrån belåningsgraden i procent multiplicerat med marknadsvärdet på värdepappret. Portföljens belåningsvärde utgörs av summan av belåningsvärdet på de belåningsbara värdepappren i din portfölj.

En depåkredit innebär att du som kund blir beviljad en kredit med dina värdepapper som säkerhet. Skulle du inte kunna betala tillbaka din depåkredit har banken rätt att sälja av dina värdepapper för att få tillbakade den utlånande summan.

Den kreditlimit du beviljas genom att ingå kreditavtal med Nordea, utgör det maximala beloppet du får låna.  Önskar du låna mer, kan du ansöka om höjd kreditlimit. Du kan när som helst sänka eller avsluta din kreditlimit, förutsatt att kreditlimiten inte är utnyttjad.

Syftet med att belåna sin portfölj är att skapa extra avkastning. Så länge investeringarna genererar högre avkastning än den ränta som betalas på den utnyttjade krediten, innebär det att du får en högre avkastning än om du inte använt belåning. Det är viktigt att komma ihåg att investeringar med lånade pengar kan ge hög avkastning på kort tid, vilket också betyder att du kan förlora investerade och lånade pengar på kort tid.

Du äger aktier i Telia B till ett värde av 100 000 kr och en depåkredit på 150 000 kr. Telia B har ett belåningsvärde på 70% och du kan därför använda 70 000 kr av sin depåkredit. Du vill inte nyttja hela ditt belåningsvärde och väljer därför bara att belåna 50% av innehavet, 50 000 kr. I exemplet räknar vi på en uppgång på 6% och en låneränta på 2,99%.

Du fick alltså 7 505 kronor i avkastning med belåning, jämfört med de 6 000 kronor du skulle fått utan belåning. Det är alltså 25% högre avkastning.

Att utnyttja en depåkredit innebär att du använder en hävstång. Hävstång är ett sätt att uppnå högre avkastning med mindre insatt kapital. Detta eftersom du lånar pengar i detta fall av banken, investerar dessa, säljer av, återbetalar din kredit men behåller avkastningen. Således skapas en större avkastning än om du bara hade investerat dina egna pengar. Det är viktigt att förstå att en hävstång fungerar åt båda hållen, eftersom det innebär att du kan förlora mer pengar än om du inte hade använt dig av hävstång.

Exempel —  utan hävstång

Du köper aktier för 2 000 kr, som går upp till 2 200 kr. Du säljer dina aktier och har då gjort en vinst på 10%.

Uträkning 2200/2000 -1 = 0,1= 10%

Du köper aktier för 2 000 kr, som går ner till 1 800 kr. Du säljer dina aktier och har då gjort en förlust på 10%.

Uträkning 1800/2000 -1= -0,1 = -10%

Exempel — med hävstång

Du köper aktier för 2 000 kronor varav 200 kronor är din egen insats och 1 800 kronor är lånade. Aktierna går upp till 2 200 kronor, och du säljer dem för detta. Du betalar tillbaka lånet på 1 800 kronor och har 400 kronor kvar, varav 200 kronor är den egna insatsen. Avkastning är 100%.

Uträkning 2200-1800= 400 kr 

400/200-1 = 1 = 100%

Du  köper aktier för 2 000 kr varav 200 kr är egen insats och 1 800 kr är lånade. Aktierna går ner till 1 800 kr, och du säljer dem för detta. Du betalar tillbaka lånet på 1 800 kr och har 0 kr kvar. Förlusten är 100%.

Uträkning 1800-1800= 0 kr

Exemplet tar inte hänsyn till eventuell räntekostnad.

Belåningsvärde anger hur stor del av värdepapprets marknadsvärde du kan använda som säkerhet. Hur stort belåningsvärdet på ett värdepapper är beror till största del vilken lista det handlas på, men beror också på hur volatilt värdepappret är, det vill säga hur mycket kursen rör sig. Det innebär att småbolag ofta har en lägre belåningsgrad då de kan röra sig väldigt mycket i pris. Likviditeten, måttet på hur mycket handel som sker i värdepappret påverkar också belåningsgraden. Ett värdepapper med hög likviditet är lättare för banken att sälja om du inte skulle kunna betala tillbaka din kredit.

Om du lånar mer än dina värdepappers totala belåningsvärde blir du överbelånad. Detta kan till exempel ske om värdepappernas marknadsvärde går ner eller du säljer och sedan köper nya värdepapper med lägre belåningsvärde. Överbelåning är inte tillåtet och innebär att säkerheten i portföljen inte motsvarar det belopp du lånat. Om överbelåning ändå skulle uppkomma är du som kund skyldig att omedelbart och utan uppmaning från Nordea reglera överbelåningen. Du kan reglera överbelåningen genom att sälja värdepapper i portföljen, sätta in pengar eller överföra värdepapper med tillräcklig belåningsgrad till portföljen.

I de fall en överbelåning inte regleras har Nordea rätt, men inte skyldighet, att sälja dina värdepapper i den utsträckning som krävs för att reglera överbelåningen. Det innebär att dina värdepapper kan säljas vid en tidpunkt eller till en kurs som du inte önskar, så kallad tvångsförsäljning. Tvångsförsäljningen kan innebära för dig som kund att du gör en förlust. Vanligtvis föregås tvångsförsäljning av ett meddelande där du uppmanas att reglera den uppkomna överbelåningen men Nordea har rätt att tvångsförsälja dina värdepapper utan sådant meddelande. Detta kan exempelvis ske vid turbulenta marknadsförhållanden. 

Vid tvångsförsäljning tar Nordea ut standardcourtage för affären, enligt prislistan för värdepappershandel. 

Du som kund bör vid belåning vara uppmärksam på förändringar i ditt innehav och frekvent följa utvecklingen på dina investeringar så som ändringar i marknadsvärde, belåningsgrad och belåningsvärde.

Exempel

Om du har ett värdepapper med ett belåningsvärde på 70% och belånar innehavet till 35% så kan ditt innehav halveras i värde innan du bli överbelånad.

Gränsen för hur mycket du kan köpa för med belåning styrs delvis av storleken på din beviljade kredit, men också hur stort belåningsvärde du har på de belåningsbara värdepapperna i din portfölj. I Internetbanken på översikten av din depå under Spara och Placera, ser du hur stort belopp du har tillgängligt för köp, men du behöver också kontrollera under fliken ”Mer information” hur stort ditt belåningsvärde är. Det lägsta beloppet av dessa två är gränsen för hur mycket du kan köpa för.

Det innebär en ökad risk genom att låna pengar för att handla värdepapper, eftersom händelser på värdepappersmarknaden kan göra att du kan förlora både ditt investerade och lånade kapital. Din exponering mot kurssvängningar ökar om du belånar din portfölj och därmed förlorar du mer pengar om värdepapperna du handlar med går ned, vid belåning, än om du inte hade använt belåning. 

Utnyttjar du belåning riskerar du att förlora mer än investerat eget kapital och att hamna i skuld till Nordea. Om kursen på de värdepapper som du har köpt med lånade medel går ned är du fortfarande skyldig att betala tillbaka hela lånebeloppet plus ränta. Försiktig användning av belåning reducerar risken för att sådana förluster och/eller skulder uppstår.

Du äger aktier i Telia B till ett värde av 100 000 kr och en depåkredit på 150 000 kr. Telia B har ett belåningsvärde på 70% och du kan därför använda 70 000 kr av sin depåkredit. Du vill inte nyttja hela ditt belåningsvärde och väljer därför bara att belåna 50% av innehavet, 50.000 kr. I det här exemplet får du en negativ avkastning på 6%.

Det innebär att din avkastning blev cirka 82% lägre än om du inte hade använt belåning.

Det mycket viktigt att du som kund själv är medveten om ditt ansvar och att du frekvent övervakar utvecklingen på dina investeringar. Du är själv ansvarig för att hålla dig informerad om ändringar i marknadsvärde, belåningsgrad och belåningsvärde samt att du inte blir överbelånad.

Du uppmärksammas särskilt på att det inte är tillåtet vid någon tidpunkt att överskrida det sammanlagda belåningsvärdet av tillgångarna i din depå och att Nordea har rätt, men ingen skyldighet, att sälja dina värdepapper i den utsträckning som krävs för att reglera överbelåningen. Du kan inte förutsätta att Nordea kommer att sälja värdepapperna på dina vägnar.

För det fall du inte är medveten om och accepterar den risk som är förknippad med handel med värdepapper bör du avstå från att ingå ett kreditavtal. 

Har du frågor om hur belåning fungerar, eller har andra frågor, kan du kontakta Värdepapperstjänsten  0771-777 333.