1. Investera och renovera, cirka 33 procent.
  2. Resa eller lägga pengarna på sina intressen eller på barnen, cirka 21 procent.
  3. Klara vardagskonsumtionen, cirka 15 procent.
  4. Betala av lån eller amortera, 5 procent.
  5. Skänka till välgörenhet, 0,5 procent.

Renovera och investera 

Ungefär en tredjedel, 33 procent, kommer att investera skatteåterbäringen och/eller renovera för pengarna. I första hand var det ungdomar som svarade så. 

– Svaren tyder på att många ungdomar är framåtblickande med sin ekonomi och att de inte behöver pengarna till vardagskonsumtion, vilket indikerar att de inte dragit på sig för höga kostnader i förhållande till sin inkomst, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea.

Någonting kul

Det näst populäraste alternativet är kanske föga förvånande att pengarna ska gå till någonting kul. En femtedel, 21 procent, svarade att tänker spendera pengarna på en semester, sina intressen och hobbys eller på barnen. 

– I en tid när många hushåll upplever att ekonomin är ansträngd anser en av fem att det är läge att unna sig någonting kul för sig själva eller för barnen, säger Anders Stenkrona. 

Vardagskonsumtion

Ca 15 procent av de som svarat behöver skatteåterbäringen för att klara sin vardagskonsumtion. 

– Den höga inflationen har sannolikt gjort det svårare att få vardagen att gå ihop rent ekonomiskt för en del familjer och hushåll, kommenterar Anders Stenkrona och fortsätter. Skatteåterbäringen blir därför extra välkommen just nu.

Lite välgörenhet i dessa tider

En sak som stod ut i undersökningen var att knappast någon, mindre än 0,5 procent, tänkte donera en del av sin skatteåterbäring till välgörenhet. 

– I tider som dessa, när kostnaderna ökar kraftigt, är det inte så konstigt att färre tar sig råd att donera delar av sin skatteåterbäring till välgörenhet. Förutom behovet att klara av ökade kostnader i vardagen så investerar vi hellre för framtiden eller unnar oss någonting roligt, säger Anders Stenkrona.

Om undersökningen

Nordea gav Kantar i uppdrag att fråga 1 500 personer i åldern 18–79, vad de ska göra med sin skatteåterbäring. Intervjuperioden pågick mellan 22–29 mars 2023. Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder, inkomst, utbildning, boendeform och region.

Cirka 70 procent av de tillfrågade förväntade sig få skatteåterbäring i någon form. Runt 85 procent av dessa hade en plan för vad pengarna skulle gå till. 

4 tips - det kan du göra med skatteåterbäringen

Vår privatekonom Anders Stenkrona delar med sig av fyra tips på vad du kan göra med det extra tillskottet i kassan.

1. Fyll på din akutbuffert

Du bör alltid ha en välfylld akutkassa med pengar som är avsedda att hantera akuta situationer, som att bilen plötsligt går sönder eller att du behöver laga en tand. En välfylld akutkassa, anpassad till din situation, är en starkt bidragande orsak till ekonomiskt välmående.

Börja bygg upp eller fyll på akutbuffert

Hur stor buffert bör jag ha?

2. Betala av dyra lån

Även om du tidigare haft en bra balanserad budget kan den rusande inflationen och de osedvanligt höga elpriserna och räntehöjningarna gjort att du behövt ta lån för att klara dig. Prioritera att betala av dessa lån. De kommer annars hindra dig från att få en hälsosam ekonomi framöver. 

3. Investera i ditt framtida jag

Om du har en välfylld akutkassa och inga dyra smålån eller krediter att betala av, passa då på att investera återbäringen eller delar av den i ditt långsiktiga sparande.

Bygg upp ditt långsiktiga sparande 

4. Lägg pengarna på det som gör dig glad

Om du har pengar över så är skatteåterbäringen en möjlighet att spendera på något som gör dig glad.

Så kan pengar göra oss lyckligare

Anders Stenkrona, privatekonom

Anders Stenkrona sofa smiling small

"En välfylld akutkassa är en starkt bidragande orsak till ekonomiskt välmående"

Räkna med sparkalkylatorn

Med vår sparkalkylator räknar du enkelt ut hur mycket ditt sparande kan växa över tid. En tumregel är att spara 10 procent av nettolönen varje månad.

Testa sparkalkylatorn