En budgivning börjar när den första personen lägger ett bud på bostaden. Det kan egentligen göras precis när som helst. Så fort bostaden lagts ut till försäljning går det oftast bra att buda på den. Låt oss gå igenom hur en typisk budgivning kan gå till.
Lägg ett bud innan visningen
Vissa budgivare vill vara snabba med att lägga ett bud. Det är för att kunna få till en affär innan fler spekulanter visar intresse. Det är därför inte ovanligt att det kommer in ett bud innan den ordinarie visningen har ägt rum.
I så fall är mäklaren skyldig att framföra budet till säljaren, som då får godkänna eller avfärda budet.
Mäklaren kontaktar intressenterna
Har inget bud kommit in före ordinarie visningen? Då brukar mäklaren kontakta de personer som anmält intresse för att se om de vill lägga ett bud.
De flesta mäklare kontrollerar även att spekulanterna har ett lånelöfte och att de säkrat köpeskillingen för att kunna slutföra affären.
Budgivningen startar
När det första budet på bostaden är lagt är budgivningen igång. Om det finns fler som är intresserade av bostaden budar de mot varandra.
Olika mäklare använder olika system för budgivningen. Det är vanligt att man budar via sms, men det finns också digitala tjänster som kan underlätta en budgivning.
Meddelande om bud
En budgivning är antingen sluten eller öppen, men så länge säljaren inte önskar något annat publiceras buden på mäklarens hemsida. Alla som deltar i budgivningen får oftast information via sms och/eller mejl så fort ett nytt bud läggs.
Mäklaren brukar även hålla löpande kontakt med alla budgivare via telefon. Säljaren uppdateras också kontinuerligt med information om alla bud som läggs.
Vad är ett dolt bud?
I vissa budgivningar kan det förekomma så kallade dolda bud. Det innebär att personen som budar kan lägga ett bud som inte avslöjas för de andra budgivarna.
Vill du lägga ett dolt bud kontaktar du mäklaren. Det är inte alla mäklare som tillåter dolda bud, eftersom det kan anses vara orättvis mot de andra budgivarna.
Det är upp till säljaren om hen vill att budet ska vara dolt eller öppet. Vill inte säljaren att budet är dolt går mäklaren tillbaka till budgivaren. Personen får då bestämma om hen vill lägga budet öppet eller dra tillbaka det.
Säljaren väljer ett vinnande bud
Det är säljaren som väljer när budgivningen är avslutad. Det vanligaste är att säljaren avvaktar tills alla budgivare utom en har valt att inte lägga några fler bud. Budgivaren med det högsta budet får då oftast köpa bostaden.
Men detta är som sagt upp till säljaren, som även har rätt att sälja till någon annan spekulant. Skälen till vilken köpare säljaren väljer kan till exempel vara villkoren för köpet eller tiden för tillträdet.
I vissa fall kan säljaren även, av olika anledningar, ha bråttom att få sin bostad såld. I så fall händer det att de accepterar det första budet de är nöjda med. Detta för att snabbt avsluta affären, trots att andra budgivare eventuellt varit beredda att lägga ett högre bud.
Kontraktet skrivs på och affären slutförs
När säljaren har valt en köpare bokar mäklaren en tid för kontraktsskrivning. Vanligtvis bokas skrivningen snabbt efter avslutad budgivningen, eftersom båda parter ofta vill få affären avslutad.
Det är inte så vanligt, men i det här skedet kan det komma in ett sent bud från en annan budgivare. I så fall är mäklaren skyldig att rapportera det till säljaren, som antingen får godkänna eller neka budet. Kom ihåg att affären aldrig är klar förrän köpekontraktet är signerat.
.svg)
