Se över rutinerna vid utgående betalningar

För att stå emot bedrägerier behöver både anställda och semestervikarier på företaget ha kunskap om hur man kan känna igen bedrägerierna, plus att det måste finnas system, verktyg och processer som säkrar transaktioner och minimerar riskerna. Anställda kan lättare luras till att göra en felaktig utbetalning, eller klicka på en bifogad fil i ett mejl, om tydliga rutiner saknas.

Se till att ta fram och/eller se över rutiner och processer för hur betalningar ska ske och hur faktureringsuppgifter ska kontrolleras. Se till att rutinerna är kommunicerade till alla anställda på företaget. 

Var uppmärksam på falska fakturor

Falska fakturor/bluff-fakturor skickas ofta via mejl med krav på betalning för en vara eller tjänst som du eller ditt företag aldrig har beställt eller fått levererad.  Det kan också hända att en säljare, via telefon, försöker hävda att ni har ingått ett avtal och kräver dig på pengar.

Tips
  • Kontrollera källan för fakturor, speciellt när det gäller större belopp eller brådskande betalningar.
  • Har företaget köpt varan/tjänsten? Kanske står det på fakturan någonstans att det egentligen är ett erbjudande.
  • Kontrollera alltid att Bank- eller PlusGironumret är samma som tidigare fakturor.

Be dina anställda vara vaksamma på VD-bedrägerier

Det är vanligt att bedragare utger sig för att vara företagets VD eller annan person i ledande befattning. De kontaktar oftast anställda via mejl och kräver att en stor summa pengar ska överföras. Uppmaningen kommer plötsligt och det är bråttom.

Ett exempel kan vara att ”vd:n” är utomlands och ska genomföra en affär men om inte du som anställd utför transaktionen omedelbart blir det ingen affär för företaget. 

Tips
  • En persons e-postadress kan lätt förfalskas, verifiera därför innehållet genom att ringa avsändaren, även om hen har semester. 

Undvik phishing-bedrägeri

Syftet med phishing är att mottagaren ska nappa på ett bete via en länk i ett mejl eller social medier. 

Avsändaren ser ut att vara ett känt företag, myndighet eller samarbetspartner. Webbsidan som du kommer till - om du klickar på länken - ser oftast äkta ut och allt verkar rimligt och legitimt. Kanske lockas du av ett erbjudande för att öppna en bifogad fil. 

Tips
  • Klicka inte på länkar eller öppna bifogade filer i e-post.
  • Var uppmärksam på e-post som efterfrågar personlig information och/eller är felstavat.

Spoofing - bedrägeri via SMS, mail och telefonsamtal

Ett allt vanligare inslag från bedragarna kallas spoofing. Det innebär att bedragarna skickar ut ett falskt sms med ett falskt avsändarnamn, t ex namnet på ett välkänt företag. Spoofing används för att lura dig att använda ditt BankID, dina koder och dina kontouppgifter. Syftet är att komma åt dina pengar.

Tips
  • Lämna aldrig ut dina personliga koder eller kontouppgifter och använd aldrig BankID eller kortläsare på uppmaning av någon som kontaktar dig, oavsett anledning.

Bedrägeri via SMS - smishing

Bedragare kan också kontakta dig via SMS. Syftet är ofta att få dig att klicka på en länk och fylla i personliga uppgifter som bedragarna sedan kan använda.

Tips

  • Klicka inte på länkar från okända avsändare.
  • Lämna inte ifrån dig ”hemlig” information.

Behåll kontroll över dina enheter - fjärrstyrning

Bedrägeribrott genom social manipulation ökar. Ett återkommande inslag är fjärrstyrning, där bedragaren förmår offret att installera ett program på dator eller telefon och genom det ge bedragaren kontrollen över enheten.

Tips

  • Installera aldrig ett program på uppmaning av någon utifrån.
  • Ombeds du att installera ett program – lägg på luren.

Läs mer om fjärrstyrning här

Skydda dig mot att bli utnyttjad som styrelsemålvakt

Bedragare kan försöka registrera dig i ett företag eller en förening trots att du inte tänkt ta del av hur verksamheten sköts. Då blir du en målvakt, vilket är ett brott. Du kan bli personligt ansvarig för betalningar och skuldsatt.

Bolagsverket har tagit fram en tjänst för att spärra sig mot att bli styrelsemålvakt, du hittar mer information i länken nedan.

Det moderna bedrägeriet

Se det inspelade webbinariet där Amalia Krantz på Nordea, ansvarig för kommunikation som förebygger bedrägerier, berättar mer om:

  • Vem är den moderna bedragaren?
  • Hur arbetar bedragaren med social manipulation?
  • Vad innebär spoofing?

Så skyddar du dig mot företagsbedrägerier

Hoppsan! Du måste godkänna cookies för marknadsföring om du vill visa den här typen av innehåll från Nordea