Så bildar du en stiftelse

Intresset för filantropi har ökat på senare år och det finns många bra sätt att göra skillnad. När det rör sig om att skänka mycket stora summor kan det vara lämpligt att sätta upp en stiftelse. För att allt ska bli som man tänkt sig finns en del att ta ställning till innan man sätter igång.

Hur ska jag börja för att bilda en stiftelse?

Det allra viktigaste är att noga tänka igenom stiftelsens ändamål och hur det ska formuleras på ett bra sätt. Efter att stiftelsen har bildats är det nämligen den formuleringen som styr och den kan inte ändras med mindre än ett myndighetsbeslut – och då under mycket speciella förutsättningar. 

En bra ändamålsformulering ska vara tillräckligt specifik för att förvaltarna av stiftelsen ska kunna efterleva stiftarens avsikter så bra som möjligt. Samtidigt ska ändamålet vara tillräckligt flexibelt för att kunna stå emot tidens tand.

Vilken slags stiftelse kan vara lämplig?

Det finns flera olika typer av stiftelser men när man pratar om välgörande ändamål är det i regel avkastningsstiftelser eller insamlingsstiftelser som kan komma i fråga.

Hur stort kapital behöver jag gå in med?

Det finns inga direkta beloppsbegränsningar men en begränsning är ju att en stiftelse ska vara varaktig och det ger åtminstone någon form av nedre gräns för kapitalets storlek. En stiftelse har ju en del kostnader, som revisionsarvode och eventuellt styrelsearvode med mera. Med tanke på det tror jag att man bör tänka sig ett kapital på i storleksordningen 20 miljoner kronor eller mer.

Kan jag donera både likvida medel och värdepapper?

Vilket kapital som ska ges till stiftelsen kan man också behöva tänka igenom. Har du till exempel aktier kan det vara en god idé att skänka dessa till en stiftelse. Fördelen med det är att varken privatpersonen eller stiftelsen under vissa förutsättningar då behöver beskattas för eventuell utdelning eller kapitalvinst. En större del kan med andra ord gå till det välgörande ändamålet.

Hur sköts stiftelsen när den väl är bildad?

En stiftelse måste ha både styrelse och revisor. Något att noga fundera igenom är därför hur stiftelsen ska styras rent praktiskt. Hur många ledamöter behövs? Krävs särskild kompetens? Hur ska de utses? Ska de vara arvoderade?

Ett alternativ till styrelse är att stiftelsen har så kallad anknuten förvaltning vilket innebär att det istället för en styrelse är en juridisk person som ansvarar för förvaltningen av stiftelsen.

Vad bör jag tänka på när det gäller stiftelsens stadgar?

Du bör fundera äver om stadgarna ska vara en del av stiftelseförordnandet eller inte. Om de är en del av stiftelseförordnandet gäller stiftelselagens begränsningar om man senare vill göra förändringar. 

Att ha med ett ändringsförbehåll i förordnandet är ett sätt att öka flexibiliteten i detta avseende. Själva ändamålet med stiftelsen kan man dock aldrig ändra, även om det finns ett ändringsförbehåll. 

Vilka skatteregler är det som gäller?

I grunden är det samma skatteregler för stiftelser som för företag, vilket innebär att försäljning av varor och tjänster normalt är momspliktig och att stiftelsen ska lämna deklaration till Skatteverket. För stiftelser med vissa allmännyttiga ändamål finns dock lättnadsregler som gör att kapitalvinster, räntor och utdelningar inte beskattas under vissa förutsättningar.