Vad är en fond?

En fond äger ett antal värdepapper som till exempel aktier eller räntebärande värdepapper. Du som fondsparare äger en del av fonden, och därmed en del av alla dess tillgångar. En värdepappersfond ska enligt lag sprida riskerna på flera värdepapper. En aktiefond ska till exempel placera i minst 16 olika aktier, men i praktiken placerar de flesta aktiefonder i fler.

Låt experterna göra jobbet åt dig

Istället för att själv göra placeringarna i olika värdepapper, lägger du som sparar i en fond över ansvaret för värdepappershandeln på fondens förvaltare. Fondförvaltaren har en särskild expertis på den marknad som fonden riktar in sig på. Fondförvaltaren arbetar dagligen, oftast tillsammans i team, med att analysera företag och marknader eller räntor och prognoser. Allt för att kunna göra så bra val av värdepapper som möjligt. 

Ditt fondsparande är skyddat och reglerat

Det finns många regler som reglerar fondförvaltning. En av de viktigaste är att fonden och dess förvaltare alltid ska agera i andelsägarnas gemensamma intresse. Det betyder i praktiken att alla val som fondbolaget eller fondförvaltaren gör ska baseras på huruvida effekterna av dem gynnar andelsägarna.

Så väljer fondförvaltaren värdepapper i en fond

En förvaltare får inte välja värdepapper helt fritt. Varje fond har, enligt lag, fondbestämmelser som beskriver hur just den fonden får placera. Bestämmelserna utformas av fondbolaget eller fondförvaltare, enligt de regler som finns och den placeringsinriktning som man tänker sig att fonden ska ha.

Bestämmelserna ska sedan godkännas av Finansinspektionen i Sverige, eller motsvarande tillsynsmyndighet i det land där fonden är registrerad. I fondbestämmelserna kan det till exempel stå att fonden ska placera på de europeiska marknaderna. Då får förvaltaren inte köpa aktier i ett japanskt företag till den fonden.

Beroende på ditt sparmål, tidsperspektiv och hur stor risk du är villig att ta, finns det olika fondtyper att välja på med olika placeringsinriktningar. Dessa fondtyper delas in i fyra huvudgrupper: aktiefonder, räntefonder, blandfonder och hedgefonder.

Aktiefonder

En aktiefond är en fond som investerar i aktier, alltså ägarandelar i företag. Det betyder att ju bättre företagen utvecklas, desto bättre avkastning ger både aktierna och fonden de ingår i. Aktiefonder passar dig som är villig att ta en lite högre risk, för att därmed ha chans till högre avkastning. Om du sparar på lång sikt så kan du med fördel spara med högre risk eftersom marknaden historiskt sett gått upp över tid. 

En indexfond är en typ av aktiefond, som bara följer ett specifikt index (till exempel OMXS30 som följer de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen). Med en indexfond har du inte möjlighet till större avkastning än indexet, till skillnad från en aktivt förvaltad fond. 

Läs mer om aktiefonder här och indexfonder här

Räntefonder

En räntefond placerar i räntebärande värdepapper, exempelvis obligationer och statsskuldväxlar. En obligation är ett räntebärande värdepapper som har en på förhand bestämd räntesats och med en löptid som överstiger ett år vid utgivningen. Räntefonder delas in i korta räntefonder, långa räntefonder och företagsobligationsfonder som placerar i olika typer av räntepapper. Räntefonder har generellt lägre risk än till exempel aktiefonder och blandfonder. Därför passar räntefonder dig som vill ta en lägre risk.

Läs mer om räntefonder

Blandfonder

Blandfonder är fonder som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Därför brukar blandfonder placera sig mellan aktie- och räntefonder när det gäller risk och avkastning. Blandfonder passar dig som vill ha ett praktiskt och smidigt alternativ och en bra balans mellan risk och avkastning. Antingen så anpassar fondförvaltaren aktivt fördelningen i blandfonden mellan aktier och räntepapper utifrån bland annat marknadsläget, eller så har fonden en bestämd fördelning av andel aktier respektive räntor, såsom våra Strategafonder. 

Läs mer om blandfonder

Hedgefonder

Hedgefonder har vanligtvis friare placeringsregler än andra fondtyper. Målsättningen är ofta att ge positiv avkastning oavsett om marknaden går upp eller ner. Hedgefonder passar bra om du vill ha ett komplement till de övriga fonderna i din portfölj.

Läs mer om hedgefonder

Börshandlade fonder/ETF:er

ETF står för Exchange Traded Funds och kallas på svenska för börshandlade fonder. Det är fonder som du kan handla på börsen, på samma sätt som du handlar aktier.

Läs mer om börshandlade fonder

En fond förvaltas av ett fondbolag. Det finns fondbolag som ägs av banker eller försäkringsbolag, men det finns också enskilda fondbolag. Om fondbolaget ingår i en bank- eller försäkringskoncern så ska verksamheten vara skild från bankens övriga verksamhet.

Så köper och säljer du våra fonder

Andelar i ett fondbolags fonder kan säljas på en mängd olika sätt. Andelar i Nordeas fonder kan du till exempel köpa och sälja via våra egna kanaler, som i Internetbanken, via appen eller på något av våra kontor.

Våra fonder kan också handlas via andra banker, fondförmedlare och fondhandelsplattformar i flera olika länder. När en distributör säljer fondandelar får de en distributionsersättning av fondbolaget. Distributionsersättningen ingår i den förvaltningsavgift som tas ur fonden.

Tillgångarna i en fond förvaras hos ett så kallat förvaringsinstitut, vanligtvis en bank, och alla transaktioner måste gå genom förvaringsinstitutet.

Det är alltså skild ekonomi mellan fonden och fondbolaget. Om ett fondbolag går i konkurs, vilket är mycket ovanligt, påverkas inte fondens värde och själva fonden kan med andra ord inte gå i konkurs.

För fonder registrerade i Sverige gäller att om fondbolaget ändå skulle komma på obestånd, eller om fondbolaget av annan anledning inte kan eller vill fortsätta förvalta fonden, övertas förvaltningen av förvaringsinstitutet. Därefter kan förvaltningen övertas av annan fondförvaltare. Om sådan saknas läggs fonden ner och fondens förmögenhet utbetalas till andelsägarna.