Är räntan låg idag? Och i så fall varför?

2007-06-05Dagens räntenivå upplevs i allmänhet som ovanligt låg. Riksbankens korta styrränta är idag 3,25 procent jämfört med ett genomsnitt på över 7,5 procent de föregående tio åren. Kommer räntan att stiga till nivåerna på den "gamla goda tiden" och var tiderna alltid så goda förr?

Det viktigt att se räntan i reala termer; när man sparar pengar vill man att kapitalet ska växa. Avkastningen ska först och främst bevara köpkraften, dvs skydda kapitalet mot inflationen, men helst öka framtida köpkraft. Blickar vi bakåt i tiden och räknar bort inflationen från Riksbankens styrränta får vi ett mått på den historiska köpkraftsökningen – den reala räntan – på sparandet. Idag är den strax under 1,5 procent jämfört med en nästan 3 gånger så hög realränta eller 4,25 procent på 1990-talet.

Vad är den genomsnittliga räntan på lång sikt?

En central roll i debatten kring Riksbankens arbete är frågan om vad reporäntan ska vara. Reporäntan är viktig därför att det är den ränta som styr bankernas in- och utlåningsräntor. Riksbankens har som mål att prisnivån i samhället skall vara stabil. Neutrala räntan är den nivå omkring vilken Riksbanken skall höja och sänka styrräntan för att reglera "temperaturen" i den svenska ekonomin och därmed inflationen. Den neutrala räntan indikerar därför vilken avkastning man får i genomsnitt på sitt banksparande.

Den neutrala räntan uttrycks oftast som en real ränta då inflationen varierar över tiden. Baserat på Riksbankens egna data har i genomsnitt den nominella Riksbanksräntan under de senaste 100 åren varit 5 procent men justerat för inflationen har den reala räntan varit strax under 1,5 procent. Detta långa genomsnitt borde ge indikation på den långsiktiga neutrala räntenivån. Om så är fallet, så är dagens ränta nära den neutrala. Med en inflation som Riksbanken strävar att hålla kring 2 procent, blir en neutral ränta i nominella termer kring 3,5 procent.

Tiderna med sparräntor över 5 procent är nog borta för en överskådlig framtid. Andra sidan på myntet är dock att husägarna inte behöver oroa sig för räntechocker, likt de vi hade i början på 1990-talet.

Anders Burholt
Strateg, Nordea Savings and Asset Management