Fonder inom IPS

I fondinformationstjänsten klassas Nordeafonderna enligt den europeiska EFC-standarden. Klassificeringen säkerställs kvartalsvis och uppdateras om så behövs.

EFC-klassificeringen underlättar för placerare eftersom den förenklar möjligheten att jämföra liknande fonder med varandra. I synnerhet gäller detta för de så kallade cross border-fonderna som säljs i olika länder. EFC ämnar att, med de väldefinierade klassificeringsreglerna som gäller, säkerställa att likartade fonder återfinns i samma jämförelsegrupp och att utrymmet för tolkningsfrågor hålls minimalt. Placerarna kan således lättare välja fonder som passar uppsatta investeringsmål.

Den europeiska fondklassificeringen, European Fund Classification (EFC) är ett sameuropeiskt klassificeringssystem för investeringsfonder. Standarden har utvecklats av European Fund Categorization Forum (EFCF) som är en arbetsgrupp inom EFAMA (European Fund and Asset Management Associaton). EFAMA är en europeisk centralorganisation för investeringsfonder och kapitalförvaltning. I EFCF ingår lokala fondbolag, placeringsinstitut samt informationsproducenter.

Enligt EFAMA:s hemsida (www.efama.org) omfattas ca 6 300 fonder av EFC-klassificeringen.

Här kan du söka efter fonder som har en risknivå som motsvarar dina sökkriterier.

Risknivån, som här uttrycks i ord, visar fondens relation till andra fonder vid jämförelse av risknivån enligt förvaltande bolags uppskattning. Vid uppskattning av risknivån och övriga värden antas att avkastningsvariationerna på värdepappersmarknaden ligger på en normal nivå. För ytterligare information om risk hänvisar vi till sidan om risk.

Kunden kan använda fondens riskprofil som en sammanfattning av de risker som sammankopplas med en investering i fonden eller vid jämförelse av olika fonder.

Fondandelar delas upp i olika andelsklasser: ackumulerande och utdelande. En och samma fond kan ha både ackumulerande och utdelande andelsklasser.

Avkastningen på ackumulerande fondandelar bidrar till att öka fondandelarnas värde
För ackumulerande andelar återinvesteras utdelning i fonden.

För privatpersoner är det vanligtvis fördelaktigt att investera i ackumulerande fondandelar. Ett undantag är om placeraren föredrar att få en summa utbetalad som utdelning varje år. Ackumulerande fondandelar belastas inte med skatt förrän de säljs. Ackumulerande fondandelar är det naturliga valet för fondsparare.

Utdelande fondandelar passar bäst för stiftelsers placeringsändamål För utdelande fondandelar betalas utdelning på årlig basis till fondandelsägarna. Ideella verksamheter och stiftelser föredrar ofta utdelande fondandelar eftersom de då kan använda utdelningen till utbetalning av stipendier och bidrag. Utdelningen beskattas.

Byte av andelsklass Fondandelar i en fond kan utan avgift bytas från ackumulerande till utdelande inom samma fond, och vice versa. Byte av fondandelar i en och samma fond likställs inte med försäljning av fondandelar och realiserar alltså ingen skatt. Vid byte mellan olika fonder, även inom samma fondbolag, realiseras beskattningsbar vinst eller förlust.

-

-

Lagerbeskattede afdelinger
Lagerbeskattede afdelinger er normalt akkumulerende og udbetaler derfor normalt ikke udbytte. Andele i afdelingerne kan købes for både frie midler og pensionsopsparing. Beviser i en lagerbeskattet investeringsforening kan desuden købes for midler i en virksomhedsskatteordning.

Hvis du har købt lagerbeskattede afdelinger for frie midler, er afdelingerne - som navnet antyder - underkastet lagerbeskatning. Har du købt beviser i lagerbeskattede afdelinger med aktier for frie midler, vil du blive beskattet hårdere, end hvis du havde købt aktierne selv eller havde købt udbyttebetalende aktieafdelinger. Gevinst og tab på udbyttebetalende aktieafdelinger beskattes som aktieindkomst. Dette element bør indgå i dine overvejelser, før du køber for frie midler.

Har du købt afdelingerne for penge, du har stående på en selvpension, kapitalpension eller ratepension, beskattes afkastet efter pensionsafkastbeskatningsloven, hvor alle former for afkast beskattes ens.

Realisationsbeskattede afdelinger Ved disse afdelinger beskattes kursavancer ved salg (dvs. realisation) af beviserne, når du investerer frie midler. Disse afdelinger betaler normalt hvert år udbytte til medlem-merne. Størrelsen af udbytterne i de enkelte afdelinger varierer - også fra år til år.
Når et investeringsbevis "realisationsbeskattes", beskattes dine gevinst og tab, når du sælger beviset. Du er skattepligtig af avancer og har fradragsret for tab på de fleste typer beviser. For visse afdelinger er der dog ikke fradrag for tab.

Du gør en eventuel skattepligtig gevinst eller tab op som afståelsessum fratrukket anskaffelsessum. Omkostninger i forbindelse med handlerne kan fradrages. Dvs. at anskaffelsessummerne tillægges omkostningerne, og afståelsessummen fratrækkes omkostninger.

Ejer du flere beviser af samme type, som er købt til forskellige kurser, skal du som anskaffelsessum bruge gennemsnittet af bevisernes anskaffelsessummer. De fleste typer beviser er realisationsbeskattede. Er dit bevis ikke realisationsbeskattet, er det i stedet lagerbeskattet. Er du i tvivl om, hvilken type bevis(er) du har, kan du spørge i dit pengeinstitut.

Begrebet har kun relevans for frie midler (altså ikke pensionsopsparing).