Svenskarna är mest oroliga för höjda energipriser

2006-10-11Hushållen får hela tiden anpassa sin ekonomi till nya förutsättningar. Höjda skatter, högre priser, försämringar i socialförsäkringssystemet är bland annat saker som oroar. Hur mycket varierar.

Högre bensin och energipriser är det som oroar svenskarna mest, mycket mer än höjda boräntor. Det visar en undersökning som Nordea har låtit genomföra genom Synovate Temo.

Även om vi i genomsnitt har en bra sparbuffert och dessutom ett gott utrymme för höjda räntor finns det en oro inför kommande förändringar i ekonomin.

Räkna på vad en höjning innebär

Alla hushåll har olika förutsättningar, men med enkla beräkningar går det att få en uppfattning om vad förändringar innebär. Höjs bensinpriset med en krona kostar det 125 kronor i månaden om du kör 1.500 mil på ett år. Skulle priset på eldningsolja olja gå upp med 5 procent innebär det också en kostnad på cirka 125 kronor per månad för ett normalstort hus.

Att matpriserna ska gå upp oroar inte svenskarna nämnvärt, men går matpriserna upp 2,5 procent innebär även det 125 kronor mer i månaden för en tvåbarnsfamilj. Skulle däremot räntan på det genomsnittliga lånet, som i undersökningen är 700.000 kronor, stiga med en procentenhet är kostnaden 583 kronor per månad.

Kvinnor överlag mer oroliga

Att kvinnor är mer sårbara för ekonomiska förändringar förvånar inte. Kvinnorna har i genomsnitt cirka 1.000 kronor mindre kvar än männen har per månad när alla fasta utgifter är betalda. Även det genomsnittligt sparande är lägre, kvinnorna har 62.000 kronor medan männen har 83.000. Kvinnors större oro är därför befogad.

Att bli ensamstående slår hårt

På frågan om vad som skulle hända med ekonomin om man blir ensamstående svarar hälften av kvinnorna att de måste lägga om sin ekonomi helt och hållet. Något som bara drygt en fjärdedel av männen säger sig behöva göra. Hela 85 procent av barnhushållen anser sig tvungna att helt eller delvis lägga om sin ekonomi. Med ett fullgott försäkringsskydd borde siffran inte behöva vara så hög.

Minst en månadslön som sparbuffert

Med en månadslön på kontot behöver man inte känna oro. Svensken har i genomsnitt 73.000 kronor i totalt sparande. Spridningen är naturligtvis stor och det finns grupper som har både mer och mindre. 29 procent har till exempel ett sparande som är 5.000 kronor eller mindre. Det är en utsatt grupp som har små marginaler. Kan man avvara en tia om dagen har man fått ihop 300 kronor till ett bra månadssparande.

Bra rustade för räntehöjningar

Även om många svenskar med bolån är oroliga för räntehöjningar, har de i genomsnitt ett gott utrymme för högre räntor. Eftersom oron finns är det viktigt att redan nu göra en budget som på sikt räknar med högre räntor än idag.

Ta pulsen på ekonomin

Undersökningen visar att vi är väl rustade för framtiden. Låt inte oron ta greppet om dig utan ta reda på hur väl rustad du är inför framtiden. Den som har grepp om sin ekonomi kan känna sig lugn.

Läs hela undersökningen
(Powerpoint, 628 kB)

Anna Bäcklund
Privatekonom Nordea