Låneläget 2007 - så ser svensken på sina bolån

2007-01-31Hur ser vi på våra bolån och tar vi nya lån på våra bostäder? Hur stora är lånen i förhållande till marknadsvärdet på vår bostad?

Svaren finns i en ny undersökning som Synovate på Nordeas uppdrag gjort om svenskarnas boendeekonomi och inställning till att ta nya lån på sitt boende. Frågorna är ställda till personer i åldern 25-65 år som äger sin bostad.

De senaste tre åren är det drygt 40 procent som har tagit nya bostadslån. Lånen är på i genomsnitt 163.000 kronor, vilket sammanlagt blir 91 miljarder kronor som frigjorts ut våra bostäder.

Nästan alla, 80 procent, ser bostaden som en del av den framtida tryggheten och därför tvekar man inte att ta nya lån på sin bostad.

De flesta, 65 procent, använder sitt nya lån till att renovera bostaden och det gör i sin tur att värdet ökar. I andra hand används pengarna till att köpa bil eller båt.

Färre i farozonen

Sedan 2005 har det skett en halvering av de 2,4 miljoner bolåntagare som har lån motsvarande 100 procent av bostadens marknadsvärde. Marknadsvärdena har på de flesta håll stigit sedan 2005 och det är också många, cirka 80 procent, som amorterar på sina bolån.

Det största genomsnittliga bostadslånet på 1.250.000 kronor, har stockholmaren. I glesbygden är det genomsnittliga bolånet 392.000 kronor.

Oavsett hur stort lån man har är det endast tre procent som uppger att de har lån som i stort sett är lika med marknadsvärdet på bostaden. I samtliga åldrar och regioner är andelen bostäder som är mycket högt belånade, lägre eller lika jämfört med mätningen 2005.

De som är mycket högt belånade ligger i farozonen om marknadsvärdet sjunker och för dem är det viktigt att ha marginaler i ekonomin och beredskap för oväntade utgifter.

De flesta amorterar på sina lån

Avgörande för beslutet att ta nya lån på sin bostad är ett förbättrat ränteläge och bostadens värdeökning. Många ser också en möjlighet att samla alla lån på ett ställe. Det ger möjlighet att få bättre lånevillkor för de som tagit snabba lån med höga räntor och avgifter. Det kan vara ett bra sätt att få en bättre privatekonomi.

Det är cirka 80 procent som amorterar på sina bolån och det med ett genomsnittligt belopp på 20.000 kronor per år. Det gör sammanlagt 23 miljarder kronor per år i amorteringar. Det faktum att många amorterar kan säkert bidra till att man känner sig trygg i att ta nya lån.

Framtiden

Sett i ett framtidperspektiv kan tre av tio tänka sig att ta nya lån inom de närmaste tre åren. När det gäller vad pengarna ska användas till tänker man i första hand på renovering, men en del drömmar skymtar fram, till exempel fritidshus, bostadsköp åt barnen, kapitalvaror och semesterresor.

Framtidstron är till stor del ljus, de flesta tror på stigande marknadsvärden, men också på stigande räntor jämfört med 2006. Höginkomsttagare är mest positiva i sin uppskattning av hushållets framtida ekonomi, medan låginkomsttagare är mer försiktiga. Väldigt många, 82 procent, är i stort sett övertygade om att andra har lånat för mycket.

Även om man tror på stigande räntor är det bara hälften som har räknat på hur stor ränteuppgång hushållet skulle klara av. Det är bra att ha en uppfattning om hur lånekostnaderna skulle bli om räntan går upp till exempel en procent och se till att det finns utrymme i ekonomin för detta.

Läs hela undersökningen: Så ser svensken på sina bolån
(Powerpoint 605 kB)

Ingela Gabrielsson
Privatekonom Nordea