Tips om din studentekonomi
2009-08-13Var ärlig! Säg som det är: "Nej, jag har inte råd". Så lyder i korthet rådet från en ung student som jag känner. Så har hon hållit sin ekonomi på rätt köl under de tre studieår hon har bakom sig.
Rekordmånga, närmare 350 000, har sökt till höstens högre utbildningar. Av dessa har cirka 300 000 blivit antagna till sin sökta utbildning. De måste direkt ställa in sig på nya utgifter innan studierna ens har börjat. Se bara här:
Utgifter
Det kan vara rena nöjen som kostar, såsom insparksfester, men också nödvändiga ting, till exempel bärbar pc samt skrivare, och inte minst kurslitteratur. Dessa "inträdeskostnader" landar snart på över 10.000 kronor totalt. Kanske har man också kostnader för flytt till en ny stad och för hyra av studentbostad. För många kommer storleken på utgifterna som en överraskning, och dessutom många gånger före den första utbetalningen av studiemedlet.
Men hur ser ekonomin ut för studenterna? Idag uppgår studiemedel för en högskolestudent som studerar på heltid till 7.820 kr i månaden, med fullt studielån och studiebidrag. Beloppet är skattefritt. Det är här som rådet från tredjeårsstudenten blir aktuellt: "Säg nej". Det handlar om att skjuta upp en hel massa behov för att få den ytterst knappa studentbudgeten att gå ihop, varenda månad, år ut och år in.
Löneinkomster
Inkomster vid sidan om studiemedlet är tillåtna, med viss begränsning. För stora inkomster reducerar studiemedlet. Inte desto mindre är det just genom sådana sidoinkomster som tre av fyra studenter överlever och får ekonomin att gå ihop. Flera undersökningar pekar på att extraknäck i lagom omfattning i realiteten ökar studenternas chanser att slutföra sin utbildning.
Även om man har ett jobb inbjuder studieekonomin på inget sätt till något lyxliv. Studenter kan inte sitta på tjusiga fikaställen på stan och dricka den ena café latten efter den andra. En undersökning om studenters ekonomi som Nordea gjorde förra året visar att de tvingas säga nej och skjuta upp en lång rad av vardagsutgifterna, därför att pengarna inte räcker till.
Under en termin fick nästan hälften av studenterna avstå från att ersätta en uttjänt dator, tv eller kylskåp. Var tredje ställde in tandläkarbesöket eller upphörde med någon sportaktivitet.
Utrymme för nöjen
"Det är viktigt att träffa andra människor och kunna gå ut på stan då och då", säger en annan student. Säg "ja", åtminstone ibland. Det behövs annat och mer än pengar för att slutföra en flera år lång utbildning. Man måste bygga upp och bevara ett kontaktnät för att inte bli socialt isolerad. Därför rekommenderar hon en liten men fast post i månadsbudgeten för nöjen.
Mitt råd till de unga är att välja vad de säger "nej" och "ja" till så att de inte hamnar i vare sig den ena eller andra fällan. Det enklaste sättet att klara balansgången är att göra upp en personlig budget och använda den som vägledning.
Nyttiga länkar
Ingela Gabrielsson
Privatekonom Nordea
 |
Ingela Gabrielsson |
Se också
