Studentens ekonomi ett lapptäcke

2008-09-01För att ha råd att studera måste de flesta studenter ha flera olika inkomstkällor. Det är framförallt studielån, studiebidrag, arbetsinkomst, sparande och bidrag från föräldrar. Trots detta har fyra av tio inte råd att gå till tandläkaren eller köpa den medicin de behöver.

Det här några av resultaten från en ny undersökning som TNS Gallup har gjort på uppdrag av Nordea. Man har undersökt de nordiska studenternas ekonomi, livskvalitet och framtidstro. Det är drygt 1.000 studenter i varje land i åldern 18-29 år som har svarat på frågorna.

Bra och intressant arbete motiverar studierna

Att få ett bra och intressant arbete är den viktigaste anledningen till att man studerar. Det uppger 83 procent av kvinnorna och 82 procent av männen. För män är också hög lön och status motiv. I ett femårsperspektiv efter examen drömmer man om att uppnå balans mellan privatliv och karriär. Kvinnor önskar sig det mer än män, 62 procent av kvinnorna hoppas på detta och 49 procent av männen. Männen tycker också det är viktigt att bygga en sund finansiell grund och kvinnor tycker det är viktigt att bidra till samhället.

Så fördelas inkomsterna

De fasta kostnaderna tar mest av studentens inkomst. Av varje 100-lapp går 61 kronor till de fasta kostnaderna, till exempel boende och mat. 32 kronor går till rörliga kostnader såsom kläder, nöjen och semester. Kvar till sparande blir 7 kronor per månad. Det är svårt att få pengarna att räcka till, 43 procent har inte råd att bjuda vänner eller familj på middag och det tycker man försämrar livskvaliteten. Trots svårigheter med ekonomin är ändå hälften av studenterna nöjda med sin tillvaro.

Studieskulderna oroar

Ju större skulder desto mer oroar man sig för att inte kunna betala tillbaka sitt lån. Okunnigheten om återbetalningstiden är stor, 70 procent vet inte hur många år det kommer att ta att betala tillbaka sina skulder.

Kvinnor förväntar sig mindre

Män har högre förväntningar på sin första lön än kvinnor. De förväntar sig 1.700 kronor mer per månad. Den genomsnittliga förväntade ingångslönen är 23.000 kronor per månad.

Några ekonomitips från Nordeas privatekonom

• Håll koll på utgifterna genom att göra en budget
• Gör inköpslista och håll dig till den
• Undvik impulsköp och småutgifter
• Avsätt pengar till tandläkar-/läkarbesök och mediciner
• Se till att bli klar med studierna i tid – så blir studieskulden lägre

Läs hela rapporten Studentpulsen 2008 (pdf)

Prenumerera på Privatekonomernas nyhetsbrev

Ta tillfället att prenumerera på vårt nyhetsbrev om privatekonomi. Läs om nyheter, intressanta artiklar och undersökningar. Prenumerera här